I extremismens gränsland

Säpo arbetar sedan en tid gentemot personer som riskerar att radikalisera sig till extrema ideologier. Detta tycker alla är rimligt när det gäller extremvänster eller extremhöger på den politiska skalan. Däremot möts fortfarande insatser mot extremism i ett religiöst perspektiv med skepsis från främst vänsterhåll.

Regeringens aktuella beställning hos SÄPO om en kartläggning av islamistiska miljöer och organisationer som rekryterar unga till sin heliga kamp är välkommen. Fler måste nämligen engageras mot extremismen. Fler måste få insikt hur extremismen i alla former agerar och opererar. Det räcker inte med att SÄPO driver ett viktigt uppsökande arbete bland de unga som finns i riskzonen.

Det är oacceptabelt att unga människor i Sverige hjärntvättas till att medverka vid våldsterror också i andra delar av världen. Risken finns dessutom att dessa ungas besatthet kan omvandlas till ett mer direkt hot mot vårt eget samhälle.

Fler måste engageras i trygghetsarbetet i allmänhet och terrorismpreventionen i synnerhet. Oavsett hoten kommer från urskiljbara extremister rent fysiskt eller från obestämbara IT-attacker så måste fler vara involverade i förebyggandet, skyddandet och brottsbekämpandet. Det finns relativt få extremister, men det är många som drabbas i deras kölvatten. Det är flera som vittnat om hur det är att leva i skugga av extremismen, inte minst i vissa av våra redan utsatta utanförskapsområden.

Jag är i sammanhanget övertygad om att Sverige behöver tillskapa ett Inrikesdepartement med bland annat en nationell terrorismkoordinator. Här kan terrorstrategin struktureras, informationen spridas och arbetsuppgifter fördelas. Åratal av revirstrider mellan departement och myndigheter har skadat effektiviteten. Det har vi inte längre råd med - vare sig mänskligt eller ekonomiskt.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lagring av trafikdata och bötesbrott

Värna den som skapar - inte den som stjäl.

Eleverna har rätt till en likvärdig skola - det är dags att förstatliga skolan!