onsdag 30 mars 2011

Sorgligt med självmord i häkte

Den som är misstänkt för styckmord mår rimligen väldigt dåligt. Oavsett om man de facto är skyldig eller oskyldig. Att den person som varit misstänkt och häktad i det uppmärksammade styckmordet i Örebro gavs möjlighet till att ta sitt eget liv är sorgligt. Det är sorgligt för den mördade Evas familj eftersom brottet nu kanske aldrig kan klaras upp rättsligt. Det är sorgligt att en person som förklarat sig oskyldig ändå tagit sitt eget liv. Det är sorgligt för kriminalvården som misslyckats i sitt uppdrag att förhindra ännu ett självmord i svenskt häkte.

Långa häktningstider och i det närmaste total isolering är i undantagsfall ofrånkomligt. Dessa faktorer är dock starkt bidragande till den för höga självmordsfrekvensen på svenska häkten. När detta nu sker igen finns det åter igen bara förlorare.

Svensk kriminalvård har gjort många framsteg vad gäller innehåll, men på detta område finns det en lång väg kvar att gå. Vi vår nu avvakta kriminalvårdens utredning om vad som gick fel. Men vi måste rimligen fundera på vad vi kan göra för att lindra isoleringens effekter samt eventuellt öka övervakningen av häktade med uppenbar självmordsrisk.

onsdag 23 mars 2011

Nämndemännen

Professor Claes Sandgren och jag debatterade nämndemännen i våra domstolar i Aktuellt igår. Sandgren hade nyligen en artikel där han beskrev nämndemännen som ett hot mot rättsäkerheten.

Jag har följande kommentarer till hans inlägg.

Det är lite vådligt av honom att använda just de beskrivna domarna som exempel på nämndemannasystemets förkastlighet. Han nämner till exempel tre hovrättsdomar där beslutet avgjorts med 3-2 med nämndemännen i majoritet - men det betyder ju att juristdomarna var inbördes oense. Att juristdomare kan komma till skilda slutsatser i ett och samma rättsfall behöver inte betyda att någon av dem är inkompetent.

Däremot är det självklart att nämndemännen måste vara väl medvetna om sin roll och att de ska få adekvat utbildning. Rollen som lekmannadomare är ett av de viktigaste och mest ansvarsfulla uppdragen man kan ta på sig. Då jag själv arbetat vid Örebro tingsrätt har jag aldrig sett röken av att det skulle bedrivas någon partipolitik i domstolen. Varje människa har dock sina värderingar som de bär med sig in i rättegångssalen, värderingar som man har som bakgrund när man i kniviga fall tolkar lagen och dess förarbeten. Detta kan ske mer eller mindre medvetet.

Systemet med lekmannadomare eller jury har en djup förankring i de flesta västländers rättssystem. När det gäller allmänhetens insyn i rättskipningen kan man förstås argumentera för att granskningen lika gärna kan ske via massmedier, men det är inte en rimlig jämförelse - det är ju bara en liten bråkdel av alla domar som blir uppmärksammade i radio, tv, tidningar eller bloggosfären medan däremot nämndemannainstitutet gör att allmänhetens företrädare hela tiden finns på plats i rättssalen.

Breddad rekrytering i enlighet med den tidigare utredningen (Framtidens nämndemän) är förstås en bra reform som Folkpartiet liberalerna driver på för att kunna genomföra.

Örebros märkliga skolprinciper

Ansvariga skolpolitiker i Örebro kommun saknar principer för hur de på bästa sätt skall försöka tillgodose föräldrars önskemål om deras barns framtida skola. Av rädsla för att stå för några vettiga principer har man fallit i helt galen tunna med splittring av familjer och eventuella tvångsförflyttningar som följd. Denna rädsla för att stå för några hållbara principer slår tillbaka på ansvariga politiker med full kraft. Att barn med syskon i unga år vanligtvis bör hållas ihop kan väl inte vara så svårsmält för politiker som erkänner sig till principen om barnets bästa.

Den sista februari skulle alla föräldrar med barn födda 2005 ha ansökt om förskoleklass eller grundskola för sina barn om de är folkbokförda i Örebro kommun. Plats i grundskola ska enligt skollagen anvisas så nära barnets eget hem som möjligt med beaktande av vad som krävs för att effektivt utnyttja lokaler och andra resurser. Vidare ska skälig hänsyn tas till vårdnadshavarens önskemål. Alla barn kan inte få plats på önskad skola, men kommunen ska i möjligaste mån tillgodose vårdnadshavarnas önskemål.

Vilken "anvisningsskola" barnet tillhör ändras från tid till annan. Nya bostadsområden tillkommer och gränser flyttas. Det kan innebära att ett barn som gått på en förskola sedan ett års ålder plötsligt inte längre tillhör ”sin” skola, den skola där kanske syskon och kompisar går. Eftersom Örebro kommun inte tillämpar någon ”syskonförtur” innebär detta att barn i samma familj placeras på olika skolor. I stället för att ta hänsyn till syskon och det faktum att ett barn redan gått på en skola i fem år har Örebro kommun valt att tillämpa den i sammanhanget orimliga principen ”först till kvarn”. De barn som vid sexårsålder, mot sin vilja, får lämna den skola där kompisar och syskon går upplever således tidigt att de bor i Överraskande Örebro. Föräldrarna får dessutom uppleva det överraskande krångligt och kanske ha sina barn på två eller fler olika skolor.

”Först till kvarn” -principen är direkt olämplig när det gäller tillgång till kommunala kärnuppgifter. Ska föräldrar som råkar vara hemma just den dag brevbäraren kommer med brevet från kommunen att ha större möjlighet att få välja skola jämfört med den som arbetar samma dag? Ska ”först till kvarn” principen gälla även för platser inom äldreomsorgen, tider på kommunala idrottsplatser etc.? Människor med funktionshinder eller som inte kan förstå språket i brevet – får dessa skylla sig själva?

Skolstarten är en av de viktigaste händelserna i ett barns liv. Förekomsten av syskon på samma skola samt det faktum att barnet redan går på den aktuella skolan borde – i fall föräldrarna vill – kunna vägas in i det beslut som får anses ha en avgörande betydelse för barnets framtid. Det mesta talar dock för att Örebros kloka rektorer tar skollagen på allvar och försöker tillgodose såväl föräldrarnas eventuella önskemål och se till barnens bästa. Det är en svår uppgift och alla kan sannolikt få sitt första handsval, men alternativet är att strunta i skollagen och följa de lokalt politiskt ansvarigas princip.

Högsta förvaltningsdomstolen har i en ganska färsk dom slagit fast att kommunens principer och beslut om placering av barn på viss skola kan överklagas rättsligt. Det är för den som tänker efter nästan självklart att principen ”först till kvarn” skulle förklaras olaglig vid en sådan rättslig prövning.

Det vore givet att vi politiker också försökte motverka familjesplittring och tvångsförflyttningar av små barn i samband med skolstart. Först till kvarn är allt annat än för barnens bästa. Detta borde kunna vara en valfråga vid omvalet den 15 maj.

onsdag 16 mars 2011

Skärningspunkter - då "socialister" har majoritet i Riksdagen.

Idag förlorade regeringen ett par omröstningar. Igen. S, SD,MP och V förenar sig ibland i lite udda frågor och tillfogar regeringen förluster i Riksdagen. Flera av dessa har karaktären av nålstick. Vi kan se några värderingsfält där vi i Alliansen dock uppenbart är trängda. Socialism eller fri ekonomi är ett sådant tydligt. Idag gällde det statliga bolag. Förvånande att MP är så socialistiska igen. Förlorarna är anställda i företagen och skattebetalarna i förlängningen. Det andra gäller inställningen till globaliseringen. V och SD vill ju gå ur EU så deras inställning till att strunta i direktiv är inget konstigt, men också här är MP förvåningen. Antiglobaliseringssjälen slår till. Sverige vet bäst. Strunt i regelverket. Det finns ingen som älskar allt som kommer ur samarbetet i EU, men liberaler följer samarbetets villkor. I vått och torrt.

tisdag 15 mars 2011

Dags att gå till beslut

Idag bemöter jag en artikel rörande datalagringsdirektivet skriven av Michael Gajditza på debattsida Newsmill. Kampen mot brottslighet för med sig många och svåra integritetsavvägningar, så långt är jag och vi alla överens. Tyvärr innehåller hans artikel en lång rad sammanblandningar och rena sakfel. Det här är en viktig debatt, och den förtjänar att föras på sakliga grunder.

torsdag 10 mars 2011

Felaktiga avvisningar

Statsrådet Billström (M) ångrar sig nog att han så självsäkert gav polisen rätt vad avser avvisningar när det gäller s k tiggeri. Det går inte att komma förbi att det sannolikt skett på ett felaktigt sätt, inte minst för att rättssäkerhetsgarantier som rätt till juridiskt biträde verkar ha frångåtts. Det är viktigt att kunna "skicka hem" kriminella och att alla EU-medborgare kan försörja sig om det skall vara i Sverige längre än tre månader. Detta skall dock i aktuella fall göras enligt regelverket. Finns det uppgifter om kriminalitet eller människohandel så skall detta vara grund för de polisiära åtgärderna. Inte att någon spelar gitarr.

Jag noterar att Länspolismästare Carin Götblad efter att ha fått en redovisning av chefen för gränspolisavdelningen angående de uppgifter som förekommit i media om avvisning i s. k. tiggeri-ärenden beslutat att tre ärenden ska överlämnas till
åklagarmyndigheten för bedömning. Detta blir vid sidan av JO:s granskning intressant att följa.

Eftersupning

Det håller på att bildas en majoritet för att få fram en lagstiftning mot s k eftersupning. Vi förlorade den striden tidigare i regeringen. Det anses nämligen för komplicerat rent lagtekniskt att förbjuda detta - om vi inte skall tumma på "rättssäkerheten". Jag menar att detta var överdrivet då och är det fortfarande. Om vi till slut får eftersupningsförbud i Sverige är det bara att gratulera för trafiksäkerheten. Om någon krockar ska inte supa vara det första den personen ägnar sig åt i direkt efter olyckan. Det känns ju inte som en jätteprovocerande ståndpunkt.

torsdag 3 mars 2011

Datalagringsdirektivet

Balansen mellan integritet och rimliga förutsättningar för brottsbekämpning är svår. Den nya tekniken är allt mer en förutsättning för den grov brottsligheten. EU:s
direktiv om att vissa teledatauppgifter skall sparas under en begränsad tid är ett försök att möta detta faktum. Allt med syfte att brottsbekämpande myndigheter inom EU:s medlemsländer under vissa förutsättningar ska kunna få tillgång till dessa tekniska data för att just bekämpa grova brott.

Sverige är skyldigt att genomföra detta direktiv under hot om böter. De flesta länder har genomfört regelverket. Lagstiftningen är komplicerad, men verksamheten inte ny. Redan idag plockar svenska brottsbekämpande myndigheter under gällande regelverk ut massor av information från t ex telefonoperatörerna. Detta har klarat upp många grova brott och hindrat omfattande integritetskränkningar i form av t ex fortsatt människohandel, rån eller mord.

Nu verkar det som att ytterkantsvänstern (V) och ytterkantshögern (SD) kortsiktigt tänker stoppa denna lagstiftning tillsammans med MP. Se dagens Expressen där SD-ledaren redovisar sin strutsmentalitet avseende EU-samarbetet. Risken är att vi kommer få behöva betala omfattande böter till EU för att vi inte uppfyllt våra åtaganden. Risken är också att kriminellas verksamhet kan komma att underlättas. När extrempartierna förenas borde larmklockorna ringa hos alla eventuella sympatisörer.

onsdag 2 mars 2011

SD vill att det ska kvittas

I Riksdagens finns en överenskommelse om att vid voteringar i kammaren kunna ”kvitta ut” ledamöter mot varandra. Tanken är den att så väl företrädare för majoriteten och oppositionen skall kunna verka utanför Riksdagen trots att det pågår en votering, eller kunna delta vid t ex vid en anhörigs begravning. Omvärlden låter sig i regel inte påverkas av Riksdagens voteringstider. Voteringen är ju dessutom trots allt endast en sista formell kontroll av vilka majoritetsförhållanden som de facto gäller efter ett ärendes långa beredning. I alla fall om beredningen gått till som det är i tänkt i framför allt utskotten.

De partier som utgör oppositionen i Riksdagen äger frågan om vilka partier som ska omfattas av det s.k. kvittningssystemet. Vi från regeringspartierna har ju bestämt oss för att stödja regeringen i de frågor där det läggs fram en proposition, annars ska den ju inte läggas fram. Vi erbjuder kvittning till oppositionen, men den måste definiera sig själv.

Detta var ju tidigare inget problem då den borgerliga oppositionen var väldefinierade och inte heller under den förra mandatperioden då den rödgröna var det.

Nu är läget annorlunda. Förvisso finner S, MP, SD och V varandra alltför ofta och tilldelar regeringen mindre ”förluster”, men jag tror inte de samarbetar mer formellt. Dock har vi endast en överenskommelse med majoriteten av oppositionen om kvittning mot regeringspartiernas ledamöter vid en specifik votering. Detta tycker det självdefinierade s.k. Sverigeblocket, som SD kallar sig, inte om. De vill också gå ihop med S, MP och V rent formellt om kvittningssystemet.

Folkpartiet liberalerna har inga synpunkter på hur oppositionen faktiskt samarbetar. De får göra upp detta på egen hand. Det samma gäller kvittningfrågan. Jag kan dock känna förståelse för att flera SD-ledamöter börja känna av att det hårda arbetet i Riksdagen blir extra hårt när man aldrig kan vara frånvarande. SD har formellt väckt frågan och vill nu också kunna kvittas. Frågan är bara mot vem och hur då? De får delvis skylla sig själva att de har det jobbigt eftersom de i ett flertal ärenden vägrar att meddela sin ståndpunkt tills just voteringen. Arbetade SD mer långsiktigt med sakfrågor så går ju innehåll i regel före taktik. Vill SD göra Riksdagens voteringar till en gissningslek så gör partiet det svårt att få aspirera på att delta i oppositionens kvittningssystem. S, MP och V finner som sagt varandra förvånansvärt ofta i mindre sakfrågor, vi får se om de gör detta också i frågan om det s.k. kvittningssystemet.

EU behövs i kampen mot droger

Nyligen skrev jag och Olle Schmidt, Europaparlamentariker (FP), i Sydsvenskan om behovet av mer gränsöverskridande brottsbekämpning inom EU. Artikeln i sin helhet hittar du här.

De internationella narkotikakartellerna utnyttjar allt mer effektivt svagheten i att alla EU-länder har olika narkotikapolitik. Narkotika fraktas bland annat från Latinamerika via nordafrika in i EU. Denna smuggling göder inte bara drogmissbruk i Europa utan finansierar samtidigt drogkarteller i Sydamerika och terroristorganisationer som al-Qaida i islamiska Maghreb i Afrika. Narkotikasmugglingen till Europa ger terroristerna en konstant och stabil inkomstkälla för att betala för vapen och utrustning, vilket ökar risken för framtida terroristattacker både i Afrika och i Europa.

Folkpartiet anser därför att det bör inrättas en europeisk polismyndighet med mandat att agera i brottsutredningar där flera länder är inblandade, till exempel narkotikahandel. Europol saknar idag mandat att genomföra den typen av insatser.

tisdag 1 mars 2011

Fler kameror på skolor ökar tryggheten

Kameraövervakning på rätt sätt minskar sannolikt skadegörelsen. Det är väldigt få som begår brott framför en kamera - i alla fall om man är någorlunda nykter och frisk i övrigt.

Den slutsatsen kan vi rimligen även dra av de satsningar på kameror som genomförts på bland annat svenska skolor. På flera håll har den anmälda brottsligheten i form av skadegörelse i allmänhet och på skolor i synnerhet gått ner väldigt kraftigt. På flera håll upp emot 40 procent enligt svensk polis.

Folkpartiets partiledare Jan Björklund ger sitt stöd för rätt använda kameror på våra skolor för att skapa och värna en god skolmiljö, se te x http://www.securityuser.com/