lördag 15 oktober 2011

Rattfylleribrott

Skriver i dag ett längre inlägg i Aftonbladet om hur vi bättre motverkar drog- och rattfylleribrott. Flera förebyggande åtgärder kombineras med skärpt syn då människor i trafiken dödas till följd av drog-eller rattfylleribrott.

tisdag 11 oktober 2011

Väktare och ordningsvakter

Vi kan inte ha poliser till allt, och det finns t ex företag som vill ha en högre säkerhet än vad polisen kan erbjuda samhället i stort. Inte minst för många företag som har behov av bevakning.

Bevakningsföretagen spelare – i samarbete med polisen - en allt viktigare roll när det gäller att skapa trygghet och säkerhet i samhället.

Dessvärre är lagstiftningen omodern och tillskapad i en annan tid. Vi behöver se över möjligheterna att slå samman de lagar som reglerar bevakningsföretagen respektive ordningsvakternas verksamhet. Dessutom bör vi generellt se till om det går att förenkla bland den mångfald av regler som i dag reglerar olika bevakningsområden.

Utbildningen kan man också ha funderingar om. Varför är det längre utbildning för väktare än för ordningsvakter när det är de senare som har mest omfattande befogenhter?

Detta måste vi återkomma med från regeringen.

fredag 7 oktober 2011

Dråp när rattfulla kör ihjäl människor

Det måste bli möjligt att i vissa fall kunna döma en person för dråp. Frågan om straffnivåerna vid rattfylleribrott där någon dödas är åter aktuell efter en färsk dom från Göta Hovrätt.

Fallet gäller en man som befunnits vara grovt rattull och grovt vårdslös i trafik under en bilfärd i Rydaholm där mannen körde ihjäl en tvåårig flicka. (Se te x Aftonbladet) Hovrätten har fastställt fängelsestraffet till två och ett halvt år. Oavsett om åklagaren överklagar till Högsta Domstolen eller inte så kvarstår ramarna i lagstiftningen.

Straffvärdet för de grova rattfylleribrotten med dödlig utgång är för låga och borde i vissa fall kunna ges en annan rubricering - såsom dråp. Därmed ökar straffvärdet. Likgiltigheten för andras liv måste för de flesta vara uppenbar om någon medvetet och kraftigt berusad sätter sig i en bil och ger sig ut i trafiken.

Skall fler utländska brottslingar utvisas?

S i Malmö vill visa ut fler utlänningar. Är detta rimligt? Det finns hårt belastade området i våra storstäder. Utanförskapet och utsattheten för brott är omfattande. De sociala problemen sammantaget är inte sällan massiva. Lösningen på detta är skola, jobb, integration, föräldraransvar, massiva sociala insatser. Plus en rejäl närvaro från polisen. Då kan kriminella som ”förgiftar” ett område med sina brottslighet gripas, dömas och fängslas. Dessutom ska de kunna utvisas. Jag menar att Ilmar Reepalu (S) har en poäng när han vill se fler utvisade kriminella.

Idag är praxis lite klen. För många personer kan hävda "anknytning" vid ganska grova brott. Inte sällan begärs nåd på just denna grund. Det förekommer således att personer får en mildare påföljd med hänvisning till att detta kombineras med utvisning. Men sedan får den dömde nåd och får trots allt stanna.

Om en utländsk medborgare begår brott i Sverige idag är det upp till åklagaren att ta upp frågan om utvisning. Detta är en otillfredsställande och rättsosäker ordning. Vid grövre brott, eller när det handlar om återfallsförbrytare, borde prövning av utvisningsfrågan vara obligatorisk vid rättegången.

Vid allvarliga brott bör huvudregeln vara att utländska medborgare ska dömas till utvisning. Så är det inte idag. I de flesta fall av grov brottslighet utvisas endast en minoritet av de icke-svenska brottslingarna.

Utvisning bör vara huvudregel vid grova brott som begås av utländska medborgare. Därför krävs en reformering av regelverket. En skärpning av reglerna för utvisning av utländska medborgare på grund av brott skulle sannolikt ha en preventiv effekt.

Det bör dessutom vara obligatoriskt för domstol att pröva utvisning när en utländsk medborgare döms för grövre eller upprepade brott, men en individuell prövning ska alltid ske.

onsdag 5 oktober 2011

12-åring gripen av ordningsvakter

Media "hetsar" just nu kring ett uppenbart mindre lyckat ingripande mot en påstådd 12-årig pojke. Se t ex Aftonbladet. En stor nyhetsredaktion ringde just och frågade om vad jag ansåg om ett Youtube-klipp om denna händelse. Fråga är polisutredd och ärendet nedlagt. SL kollar nu närmare på vaktbolaget och sannolikt dess attityd och policy. Det verkar vettigt.

Det är ju helt omöjligt att avgöra om ingripandet var korrekt av ett klipp på Youtube. Inte mer tvång än vad läget kräver gäller så klart. Se till att den unge inte utsätts för förnedrande kvarhållande i allmän åsyn etc. Fast vad hade han och eventuella kompisar gjort. Åkt mellan tågvagnarna påstods det. Rätt allvarligt skulle jag säga. LUL säger följande bl a:

"35 § Har någon före femton års ålder begått ett brott på vilket fängelse skulle ha kunnat följa och anträffas den unge på bar gärning eller på flykt från brottsplatsen, får han eller hon gripas av envar. Om en enskild person har gripit den unge, skall denne skyndsamt överlämnas till närmaste polisman.

Polismyndigheten eller åklagaren skall omedelbart besluta om den unge skall friges eller hållas kvar för förhör. Den unge får inte tas i förvar men får hållas kvar enligt 14 §, dock inte längre än tre timmar efter beslut om frigivning eller, om den unge medtagits till förhör, sedan förhöret avslutats. Lag (2006:894)."

Vad som hände vet jag inte. Jag vet bara att polis och ordningsvakter varje dag griper och kvarhåller massor av människor. Också barn. I regel mot sin vilja. Ett fåtal av dom skriker att dom skall döda den som håller fast dom. En del skriker jävla hora. Det verkar som så var fallet med den aktuella tolvåringen. I alla fall låter det så på Youtube. Det talar inte till den unges fördel i detta fall.

Ibland sker inte ingripanden vilket visar sig vara fel senare. Ibland sker ingripanden får hårdhänt, ibland mot väldigt unga personer. Detta kan ha varit ett sådant fall. Jag vet inte faktiskt inte. Jag skulle inte vilja byta med Sveriges ordningsvakter. Deras uppdrag är lika svårt som det kräver knivskarpt omdöme. Klart det senare brister ibland, men det kan man inte säkert avgöra efter att ha tittat på Youtube.

Mordet vid häktet i Huddinge

Det tragiska dödsfallet, det sannolika mordet, på häktet i Huddinge väcker många tankar. Främst går dessa till anhöriga, kollegor och kvinnans närmaste chefer. Det är ingen tröst att detta är extremt ovanligt. Det som inte får hända har hänt.

Det hjälper föga att peka på stora satsningar på kriminalvården. Anslaget skattepengar ökade mellan åren 2006 och 2011 med drygt 1,7 mdkr, från 5,7 mdkr till 7,45 mdkr. Dvs + 30%, eller med 5,5% som en genomsnittlig årlig ökning. Trots färre personer i fängelse, färre häktade under samma tid så pekas det på resursbrist.

Vi får nu avvakta utredningen. Det kan faktiskt ha varit tjänstfel, men vi får vänta och se. Det framgår av mediauppgifter att det var flera personer som eskorterade den sannolika mördaren, men att han var ensam med den dödade kvinnan vid själva dödandet. Att en enligt uppgifter omvittnat farlig person, tidigare dömd och rimligen föremål för olika sinnesundersökningar över huvud taget lämnas ensam med en vårdare är märkligt. Alla intagna på häkten behöver inte ha ”två-på-dörren” men rimligen den kategori intagna som nu är misstänkt för mord.

Det kan finnas skäl för omprövningar av ledning, organisation och styrning efter det inträffade. Det samma gäller hur kriminalvården använder sina resurser. I nuläget känns det futtigt att lyfta fram rekordsatsningarna på arbete, behandling och utbildning i våra fängelser. Minskad droganvändning och rekordfå rymningar är också positivt. Det är bl a hit skattepengarna också går. Tanken med detta är ju att mer vettigt innehåll i sig ökar säkerheten. Tyvärr visar det inträffade att detta dock inte var tillräckligt på häktet i Huddinge. Frågan om det totala anslaget till kriminalvården kan också behöva diskuteras.

tisdag 4 oktober 2011

Stoppa kamphundarna

I samband med Folkpartiet liberalernas landsmöte kommer många viktiga sakfrågor att behandlas. En sådan är frågan om det skall införas licenskrav för den som vill ha en viss sorts hundar, s. k. kamphundar.

Det är uppbart att dessa är en säkerhetsrisk. Antalet personer som skadats allvarligt är för många och det förekommer också dödsfall. Jag stödjer licenskrav och så gör även Partistyrelsen som därmed bifaller bl a Mathias Sundins motion.

SvD skriver om saken idag.

måndag 3 oktober 2011

En effektivare polis

Några talar om att svensk polis behöver en haverikommission. Detta är att skjuta högt över målet. Förtroende för svensk polis ökar stadigt sedan ett par år tillbaka. Vi är på rätt väg, men en hel del återstår att göra. Jag skriver bland annat om detta i dagens Gotlands Allehanda.