måndag 19 december 2011

Krafttag mot våld mot kvinnor

Våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem. Det handlar över hela skalan att just kvinnor blir berövade sin frihet, trygghet och i värsta fall sitt liv. Även om det förekommer i andra nära relationer är det inte orimligt att särskilt fokusera på den negativa dynamiken där en man förtrycker just en kvinna.
Folkpartiet har jobbat med dessa frågor i många år. Nu i regeringsställning har området prioriterats rättslig när vi förhandlat mellan partierna inför t ex valmanifest. Nyamko Sabuni, jag och andra i duckar inte i frågorna. Att det är viktigt för hela regeringen manifesterades genom statsministerns s k jultal idag.
Låt mig bara här kort nämna några saker som vi gjort eller gör. Även om mer behöver göras.

Skärpta straff för allvarliga våldsbrott under förra mandatperioden
Förbättrat skydd mot stalkning fr o m oktober 2011
Fridskränkningsutredning ska utvärdera tillämpningen av brotten grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning
Tvångsäktenskapsutredning ska föreslå åtgärder för att motverka tvångsäktenskap och barnäktenskap
Straffprocessutredning ska bl.a. överväga hur stödpersoners och åklagares roll i förhållande till målsägandens behov kan utvecklas
Utredning om våld i anknytningsärenden
Socialnämndens ansvar för stöd och hjälp till utsatta tydliggjordes 2007
Haveriutredning fr o m 1 januari 2012 när en kvinna eller man avlidit med anledning av brott av närstående
Fr o m 1 maj 2011 förtydligad ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun när en enskild måste flytta på grund av hot eller våld
För att vi ska kunna göra mer av rätt saker behöver vi veta hur stort samhällsproblemet är. Den senaste breda undersökningen och kartläggningen av relationsnära våld är i dag tio år gammal. Det skapar frågor om statistiken vad gäller våldets utbredning och behoven av att bekämpa det. Därför vill vi inleda arbetet med en ny nationell kartläggning av utbredningen av våld i nära relationer. På så sätt kan vi få en bättre bild av problemet och kan bättre bekämpa det.
Men oavsett vad denna kommer fram till måste bli bättre på samordning och samverkan. Alliansregeringen har under senare år fått på plats mer av resurser och verktyg för att bekämpa relationsnära våld. Detta för både förstärkt forskning och förebyggande arbete, skärpta straff och möjligheter för polis och rättsväsende. Det är nu hög tid att allt detta börjar ge resultat. Därför ska regeringen kalla samman berörda myndigheter och aktörer. Från polis och åklagare till Socialstyrelsen och vården. Kraftsamlingen ska ske på samma sätt som samlingen för att bekämpa organiserad brottslighet.
Personligen vill jag inte heller utesluta skärpta straff för våldsverkarna även om jag i regel tror att det förebyggande arbetet på sikt är mest effektivt.

Värna den som skapar - inte den som stjäl.

Häromdagen debatterade jag IPRED- lagstiftningen i Agenda med Piratpartiets ledare Anna Troberg. Reaktionerna har varit många. Mina ingångar är dessa; jag vill som liberal sträva mot ett dynamiskt Internet som är öppet, fritt och säkert för alla. Det verkar hos en del som att vi som står för grundläggande värderingar som äganderätt och upphovsrätt, det som till mångt och mycket har byggt vår välfärd i Sverige, samtidigt skulle vara mot fildelning. Det är helt fel. Jag är en fildelningsfantast som tycker att möjligheterna på Internet är både ofantliga och fantastiska. Fildelning skapar ett stort mervärde i vårt samhälle, inte minst kulturellt. Men korten blandas bort i debatten; jag är för laglig fildelning men emot olaglig fildelning. Precis som jag är mot snatteri i butiker. För skillnaden är marginell och handlar om fysik. I en butik kan du ta i varan, det kan du definitionsvis inte på de varor som är immateriella. Men värdet styrs inte av om du kan ta i något eller inte. Stölden är inte mindre grov bara för att den sker i cyberrymden.
Det är orimligt att just upphovsrättsintrång i Internetmiljö blir en frizon för intrång - en plats där "den som tar utan att betala för sig" under anonymitet kan skada rättighetshavare. Jag vill att vi balanserar olika intressen mot varandra eftersom integritetsskyddet så tydligt står mot rättighetshavarens möjligheter att i praktiken kunna värna upphovsrätten. Integritetsskyddet kan inte ha en sådan tillämpning, att det i praktiken blir fritt fram att begå omfattande upphovsrättsbrott bara för att det är Internet som används.
Min slutsats är klar. Ja till fildelning. Nej till olaglig fildelning. I Agenda hävdar Piratpartiet att det skulle vara skillnad på musik och handväskor. Det är det inte i min värld.

fredag 16 december 2011

Det svenska kontraspionaget och s k Stasiakter

Sveriges polis bedriver arbetet med att skydda vår nations
intressen. Det går hyggligt. Historiskt har det begåtts misstag och felaktigheter. Insynen
är begränsad, men ingen torde ifrågasätta att regeringen ytterst ansvarar för
verksamhetens övergripande inriktning.

Reglerverket är omfattande och det gäller inte minst uppgifterna om sekretess.

Det diskuteras här och där vilka uppgifter som finns om
svenskar som övervakats eller övervakat av eller på uppdrag av den gamla östtyska
säkerhetstjänsten Stasi. Spekulationerna är många.

Svenska SÄPO har ett antal akter som är relaterade till
personer som kan ha haft med Stasi att göra. Dessa grundar sig på amerikanska
uppgifter och underlag, på tyska uppgifter och underlag och på vårt eget
kontraspionage. Ett antal personer har till följd av detta blivit föremål för
en förundersökning, men inte alla. Uppgifter för dessa akter är
sekretessbelagda – precis som alla andra akter för kontraspionage. Pågående och
avslutat. Reglerna för när detta kan släppas är tydliga. Och orsakerna likaså.

Efter dagens sammanträde med regeringen kan jag för liberalernas del konstatera följande.

Sverige har fått allt material som finns att få från USA. (Ja
från alla arkiv/kartotek. Nej det finns inget som kan likna en ”Da Vinci-kod” som
ger svar på allt). Sedan kan man konspirera att det finns ytterligare
uppgifter, men då får man rimligen vända sig direkt till USA, dvs. CIA.

Alla svenskar kan begära ut och efter prövning få uppgifter om sig själva från SÄPO.

Alla svenska kan begära ut och efter prövning få uppgifter om sig själva direkt från den tyska myndigheten

Fler personer kan ges rätt att forska på befintliga uppgifter. Det finns ju ett prejudikat på just detta. Generellt kan man ju säga att en forskare inte ensam ger en vetenskapligt säker bild.

Uppgifter i dessa och andra säkerhetstjänsters akter är inte per automatik en sanning. Därför finns det betydande integritetsskyddsvärden också för enskilda. (Det är lagligt, har varit och ska vara lagligt att vara kommunist. Frågan om eventuella brott har prövats av SÄPO).

Folkpartiet stödjer tanken på att regeringen tar fram en vitbok/redogörelse över vad som gäller med sekretess, vad som gjorts genom åren och våra besked till andra länder. Vi välkomnar alltid forskning. Jag kan också notera att det inte alltid blir så att sekretess verkligen råder i just 70 år. Men det var inte så länge sedan Östtyskland och dess avskyvärda diktatur upphörde.

torsdag 15 december 2011

Säpo och signalspaning

Folkpartiet liberalerna har tillsammans med övriga regeringen och Socialdemokraterna kommit överens om att svensk säkerhetspolis och rikskriminalpolis ska kunna ges möjlighet att inrikta signalspaning. Det är viktigt att frågor för vår nationella trygghet och för att ytterst skydda demokratin nås med breda uppgörelser över blockgränsen. Därför är vi nu överens med Socialdemokraterna om inriktningen för den kommande propositionen. Det handlar om att stärka Sveriges samlade förmåga att förebygga och för­hindra terrorism och/eller sådan grov gränsöverskridande brottslighet som kan hota väsentliga nationella intressen.
Utgångspunkterna är departementsskrivelsen om just signalspaning som vi remitterade förra veckan. I korthet innebär för­slaget att FRA kommer att utföra signalspaningen efter tillstånd från Försvarsunder­rättelse­domstolen i enlighet med de syften som redan idag anges i signalspaningslagen. Sådana syften är t.ex. att kartlägga strategiska förhållanden avseende interna­tionell ter­rorism och annan grov gränsöverskridande brottslighet som kan hota väsentliga nationella intressen.
Lagförslaget i detalj, kommer att utformas med beaktande av re­missynpunkterna. Det är viktigt att redan nu understryka att detta innebär en mini­malistisk lösning för att ge inte minst terroristbekämpande myndigheter tillgång till de uppgifter som bedöms nödvändiga. Den enda lagändring som föreslås är att Säpo och RKP läggs till bland de myndigheter som tillåts inrikta signalspaning i försvarsunderrättelse­verksamhet enligt det regel­verk som gäller redan idag.
Jag välkomnar också vår gemensamma överenskommelse om att tillsätta en parlamentarisk integritetskommission. Bakgrunden är bland annat att teknikutvecklingen har lett till nya och utvecklade kommunikationsformer mellan bl.a. enskilda och företag. Det har lett till nya utmaningar för integritetsskyddet. Kommissionen ska ha ett tydligt individperspektiv och beakta olika former integritetsaspekter, bl.a. sådana som kan förekomma inom sociala medier, privata företag och förvaltningsmyndigheter.

tisdag 6 december 2011

Klassa khat som narkotika

Khat är en amfetaminliknande drog som odlas i Kenya. Enligt polis, tull och socialarbetare ökar khatmissbruket stadigt i Sverige. Förra året beslagtogs 13,8 ton khat i landet. Den allra största delen stoppades i trafiken över Öresundsbron. Bieffekterna av khat är många, bl.a. ångest och paranoia. Missbruket av khat är också i hög grad kopplat till utanförskap och arbetslöshet.

Inom EU utformar varje medlemsstat sin egen narkotikapolitik. Vi behöver jobba för att EU:s medlemsländer enas om att drogklassa khat – då kan tillflödet strypas. I till exempel Storbritannien och Nederländerna är inte khat klassat som narkotika. Det innebär att drogen kan flygas till Amesterdam och London lagligt för att sedan olagligt smugglas vidare till Sverige med bil. Nederländernas justitieminister har nyligen öppnat för möjligheten att omklassa khat, vilket är positivt. Men Sverige måste fortsätta att driva på en utveckling i rätt riktning. Själv kommer jag att ta upp denna fråga med justitieministern och se hur vi från svenskt håll kan fortsätta arbeta för en gemensam klassning. Min kollega Olle Schmidt har förtjänstfullt arbetat för detta på Europanivå.

måndag 5 december 2011

Utnyttjad arbetskraft. Eller snarare brottsoffer.

Med öppnare gränser så riskerar vi att se hur enskilda utnyttjas av mindre lyckade personer. Öppenhet genom EU/EES eller för den del arbetskraftsinvandring från s k tredjeland är positivt. Dessvärre finns det bedragare i alla brancher - och människor kan komma att utnyttjas eller direkt utsättas för brott genom te x bedrägeri.

Mest utsatta är personer som arbetar här utan att ha rätt till det. Dessa personer har om det utsätts för brott i allmänhet eller i avtalsförhållandet med en "arbetsgivare" höga trösklar för att gå till polis eller andra myndighter. Detta faktum är extremt svårt att råda bot på.


Arbetsmiljverket, facket, polisen, skatteverket och migrationsverket har alla ett ansvar att se till att regler följs. Jag utesluter inte att vi straffrättsligt ser över reglerna för att lättare komma åt personer som i praktiken ägnar sig åt människohandel eller bedrägerier. Inte sällan i kombination med olaga hot och utpressning.


Diskuterade detta i P1 imorse.

torsdag 1 december 2011

Infiltratörer

Polisen kamp mot grov brottslighet är ingen tebjudning. Hänsynslösheten bland de kriminella är totalt. Mord är vardag för de värsta grupperingarna. Olika straffprocessuella tvångsmedel med höga krav på rättsäkerhet är inte alltid effektiva i kampen mot de grova kriminellas verksamhet. Det senare är vad avser Säkerhetspolisen än mer tydligt. När målet med verksamhet är ideologiskt eller religiöst snarare än pengar är slutenheten än mer påtaglig.

Därför krävs andra spaningsåtgärder eller så kallade hemliga spaningsmetoder. Hit hör ett strukturerat användande av informatörer och nyttjandet av infiltratörer. Det senare rätt nyligen
uppmuntrat genom lagstiftningen om kvalificerade skyddsidentiteter. Detta debatterade jag i SVT härom morgonen.

All informationsinhämtning är central för att polisen ska kunna förhindra och utreda brott. Användandet av just infiltratörer eller informatörer är i vissa fall det enda sättet för polisen att få informa­tion om den kvalificerade, organiserade och grova brottsligheten. Det behövs dock mer
av lagstiftning för att öka rättssäkerheten. Behovet av att dessa metoder i större utsträckning bör regleras i lag framfördes också av JO i ett utlåtande häromdagen.

Debatt om djurrättsaktivism

Häromdagen deltog jag i kvällsöppet där vi diskuterade djurrättsaktivism. Det handlar om grupper som i många fall med ett gott syfte, d v s att värna djuren, använder sig av i flera fall, enligt mig, oacceptabla metoder för att demonstrera sitt budskap. Pälshandlare som mordhotas och får sina affärer nerklottrade med slagord tillhör tyvärr vardagen för flera pälshandlare idag. Det är givetvis helt oacceptabelt. Vi har lagar och regler att förhålla oss till. Att vissa människor anser sig sitta över lagen och använda civil olydnad är tyvärr ett faktum. Men det mest upprörande är givetvis att människor kan begå grova brott som olaga intrång och mordhota människor för att uppnå sina mål. Nej målen helgar inte medlen. Oavsett man strider för djuren, en politisk inriktning, gud eller bara mammon.