Flathet sanktionerar extremism

Publicerat i Tidningen Nu nr 9

Ingen kan i dag ifrågasätta att det finns terroristhot mot Sverige. Attentat i Sverige har avvärjts och vi har bistått andra länder med att förhindra attentat. Samtidigt har terrorn i vår omvärld och förändringar i hotbilden belyst behovet av att vi ständigt förbättrar terrorbekämpningen.

Kampen mot terrorism måste präglas av att vi skapar trygghet genom att upprätthålla effektivitet och rättssäkerhet. Att vi arbetar efter de mål och med de medel som är godtagbara i ett öppet demokratiskt rättssamhälle, samt myndighets-övergripande och i samarbete med närstående länder. Här står naturligtvis EU-samarbetet i centrum.

En långsiktig strategi är öka kunskapen om hur vi kan förebygga den våldsbejakande extremismen. Vi vill också förbättra samarbetet och samordningen mellan alla aktörer som jobbar med det viktiga förebyggande arbetet. På lokal nivå finns ofta den unika kunskap som behövs för att hjälpa personer att komma från våldsbejakande miljöer.

Det lokala arbetet är viktigt, inte minst kommunernas engagemang och skolans uppdrag att se och förebygga. Samarbetet ute i stadsdelarna med närpolis, skola och lokala bostadsbolag är en del i detta.

Satsningar på utbildning och vuxenutbildning kan förebygga utanförskap och risken att ungdomar tappar framtidstron och väljer den kriminella vägen.

Polisen gör flera insatser som bidrar till att förebygga våldsbejakande extremism. Säkerhetspolisen har en dialog och kontaktverksamhet för att skapa förtroende och goda relationer i samhället. Polisens dialoggrupper gör insatser för att skapa förståelse vid demonstrationer där personer från till exempel vitmaktmiljön och den autonoma miljön medverkar.

Här är den handlingsplan som Birgitta Ohlsson drivit fram för regeringens räkning så viktig.

På senare år har regeringen skapat förutsättningar för en mer effektiv bekämpning av terrorism parallellt med att förbättringar har gjorts för rättssäkerheten och tillsynen på området. De ökade resurserna till såväl den öppna polisen som till Säkerhetspolisen har varit centrala.

Efter de senaste årens händelser i vår närhet, som självmordsbombningen i Stockholm och terroristattentaten i Norge, har Folkpartiet och regeringen valt att presentera en uppdatering av den nationella strategin mot terrorism.

I strategin finns tydliga utgångspunkter för vår kamp mot terrorism. Målsättningarna framgår tydligare än tidigare och beskrivs under tre rubriker:
  1. Förebygga uppkomsten av terrorism
  2. Förhindra terroristattentat
  3. Förbereda för det fall ett attentat inträffar
Det är inga nya drastiska åtgärder som föreslås. Ett mål är att effektivare ta hand om dokumenterad kunskap och erfarenheter från händelser som till exempel attentaten i Norge. För det krävs att myndigheternas ansvarsområden är tydliga och att samarbetet mellan dem fungerar väl.

Regeringen arbetar även utifrån målsättningen att försvåra tillgången till vapen, sprängämnen och exempelvis nukleära ämnen. Detta sker till stor del genom EU och annat internationellt samarbete.

Det finns en hotbild mot Sverige och svenska intressen. Ansvariga myndigheter ska ges förutsättningar att arbeta effektivt och rättssäkert. Domstolar bedömer om tillstånd ska ges till särskilt ingripande åtgärder som häktning eller hemlig avlyssning. Signalspaning kan i dag användas på ett mer rättssäkert sätt. Icke önskvärda personer ska avvisas från Sverige.

Samverkansrådet mot terrorism utvärderar den senaste tidens händelser. Det internationella samarbetet är integrerat i kampen mot terrorismen, och vi måste varsamt fortsätta och fördjupa det samarbetet i enlighet med internationell rätt.

Kampen mot våldets profeter i alla dess former är evig. Terrorism måste bekämpas ur alla perspektiv. Ofrihet, extremism och hat är dess främsta näringsgrund. Flathet från omgivningen och sociala kollapser driver på utvecklingen. Ungern och Grekland är två länder inom EU där mycket nu står på spel och risken för att extremismen biter sig fast är stor. Utanför EU:s gränser är utmaningarna än större.

Arbetet framåt är således lika viktigt som omfattande.

Johan Pehrson (FP)
Riksdagsledamot för Örebro län,
justitieutskottet

Roger Haddad (FP)
Riksdagsledamot för Västmanlands län,
utbildningsutskottet/justitieutskottet

Kommentarer

Claes sa…
Man kan ju undra varför man i den övergripande indelningen minskar strategins komponenter från fyra som i övriga Europa – förebygga, förhindra, förbereda och skydda – till tre för Sverige där ”skydda” inte tas med?

Man kan ju undra varför regeringen låter Rikspolisstyrelsen avveckla Beredskapspolisen just nu?

Vad tillför egentligen den nya strategin förutom mer övervakning i samhället?

Vilka skall kallas in om samhället plötsligt står inför ett omfattande attentat?

Vem tar egentligen ansvar?

Regeringens sk strategi verkar bara vara ännu en pappersprodukt utan någon som helst förankring bland samhällets aktörer.

Populära inlägg i den här bloggen

Vilka friskolor ska läggas ned i Socialdemokraternas Sverige?

En mer modern arbetsmarknad