fredag 30 mars 2012

En ny polis


Idag var jag med och presenterade helt nya förutsättningar för svensk polis och dess framtida organisation. SOU 2012:13. En omorganisation gör dock ingen polis mer effektiv. Men dagens utredningsförslag är en viktig förutsättning. Förtroendet för svensk polis ökar och färre uppger sig vara utsatta för brott. Men det finns betydligt mer att göra. Dagens polisorganisation är ett direkt hinder mot en mer effektiv svensk polis.

Jag är särskilt glad över förutsättningarna för förutsättningarna nu ges att nationellt kraftsamla mot grov organiserad brottslighet och vi tillskapa specialistavdelningar för våld i närarelation, hatbrott eller för den delen bluffakturor. Dessutom brett stöd för starkare tillsyn och uppföljning som ett avgörande kvalitetsinstrument.

Nu gäller det att genomför en nationell pols. Dessutom måste vi fortsätta jobba med kultur, utbildning, verktyg och målinriktning för svensk polis och svenskt rättsväsende som helhet.

torsdag 29 mars 2012

Aktiva dagar

Det händer mycket.

Utvisningdömda i förvar
Tvärsnytt intervjuade mig om att utländska medborgare i Sverige som dömts för grova brott, där domstolen beslutat om utvisning efter straffets avtjänande ibland inte kan utvisas. Det kan till exempel bero på att identitetshandlingar eller liknande saknas.

Det är inte vanligt, men det förekommer. Vi måste hitta en lösning som är både human och effektiv. Att sitta kvar i häkte, efter avtjänat straff, är inte bra. Men att visats på förvar tillsammans med andra personer är inte heller en bra lösning.



Replik på polisutbildningen
Polisutbildningen måste moderniseras. Men högskola kan inte vara det enda verktyget. De erfarenheter som bara kan förvärvas inom arbetet ska inte undervärderas. Det skriver jag och Roger Haddad i en replik på SvD Brännpunkt.

Svar om datalagringsdirektivet
Denna vecka har jag skrivit ett svar till kritiker som menar att datalgringsdirektivet inte är tillräckligt balanserat. Eftersom detta skett i den folkpartianknutna tidningen NU, lägger jag ut texten här för en bredare krets:

Socialliberaler balanserar olika intressen
I förra veckan röstade riksdagen för regeringens förslag om att genomföra EU:s Datalagringsdirektiv. Det var en enig riksdagsgrupp för Folkpartiet liberalerna som efter diskussioner i två omgångar kunde ställa sig bakom regeringens förslag. Partiets landsmöte har ställt sig bakom politiken så sent som i höstas. Det finns dock en oro inom partiet att detta på ett oproportionerligt sätt skulle kränka den personliga integriteten. Det finns dessutom andra, mer onyanserade debattörer, som vill göra gällande att direktivet innebär att vi övergår till ett övervakningssamhälle. Det är oftast en förenklad kritik, men frågorna är viktiga och måste mötas.
Att bekämpa brott är i liberal ideologi en av statens kärnuppgifter. Att polisen behöver verktyg för att kunna bekämpa allvarlig brottslighet har stöd såväl hos svenska folket som i MR-konventioner. Integritet har dessutom i sin vida form för oss socialliberaler alltid varit en balans mellan personligt integritet och just effektivitet i brottsbekämpningen.
Låt mig här bemöta en del av den oro och kritik som framförts mot förslaget;
Mycket av kritiken bygger på att förslaget leder till ett övervakningssamhälle. Men Datalagringsdirektivet innebär inte massövervakning, eftersom staten inte får tillgång till uppgifterna annat än i de specifika fall som lagen definierar. Rättssäkerheten är a och o och all lagring av personuppgifter ska behandlas med största respekt.

Det cirkulerar uppgifter om ”utvärderingar” som visar att trafikdatalagring inte har någon betydelse för polisen. De studierna rör i regel Tyskland, där trafikdatalagring var tillåtet i ett år (2008). Här finns ett problem: man kan inte utvärdera betydelsen av ett specifikt verktyg under ett enda år. I Tyskland har också den federala polisen och säkerhetspolisen bred tillgång till signalspaning på samma villkor som den militära underrättelsetjänsten. Enligt svensk polis och åklagare har uppgifterna stor betydelse för att utreda och kunna lagföra personer som ägnar sig åt grov brottslighet.
Kritikerna har aldrig svarat på frågan vilka verktyg polisen ska få använda istället. För en liberal är det alltid viktigt att hitta en balans mellan olika intressen. Att göra det kan förvisso vara oerhört svårt och prövande. Men om vi liberaler skulle ge oss in på den vägen och låta förenklade argument styra debatten, skulle resultatet bli en ängslig liberalism som inte förmår balansera mellan människors berättigade krav på skydd från brott å ena sidan och krav på rätt till privatliv å andra sidan.
En liberalism som duckar för svåra avvägning är knappast särskilt önskvärd. De liberala kritiker som oroar sig för att integriteten är hotad, bör överge mer svepande argument och bli lite specifika. Erkänn gärna att det är en svår fråga och kom med konstruktiva förslag. De största utmaningarna för den personliga integriteten ligger faktiskt framför oss. Nästan varje dag möter vi som förtroendevalda och riksdagsledamöter nya integritetsavvägningar på våra respektive sakområden. Allt som en följd av den tekniskt snabba utvecklingen vår generation får uppleva – och kommer att få uppleva. En utveckling som kommer fortsätta att kräva sansade och balanserad liberala avvägningar. Och där Folkpartiet liberalerna kommer att spela en viktig roll.
Johan Pehrson (FP)
Gruppledare Riksdagsgruppen

måndag 26 mars 2012

Vapenbeslag

Vapenbrott är allvarliga brott. Den 1 juli i år träder en ny vapenlag i kraft. Med den nya lagen kommer fler vapenbrot att betraktas som grova. Det är bra. Som jag tidigare har sagt, vill vi i Folkpartiet att man skärper straffen ytterligare för vapenbrott. Jag intervjuas om detta i Krim-tv:
http://na.se/krim/1.1594415-krim-tv-se-vapnen-som-tagits-av-polisen-i-orebro

torsdag 22 mars 2012

Om brottsbekämpning - och liberalism.

Folkpartiets medlemmar fick igår - i Expressen - en utskällning för de ställningstagande partiet gör på landsmöten. Avsändare var presidiet i Liberala ungdomsförbundet. Det är viktigt att vi vässas av vårt eget ungdomsförbund. Ni är duktiga!

Jag tror inte att det gagnar oss att jag replikerar på debattsidorna. Låt istället detta bli en del i vårt arbete för ett nytt partiprogram.

Här är i alla fall mina "replik".


Det duger inte att säga nej

Adam Cwejman och Linda Nordlund beskriver utvecklingen av det moderna samhället med vårt stora beroende av elektronisk kommunikation. Därefter hävdar de att beslut som vårt landsmötet fatta i några svåra politiska frågor varit fel.

Politik är inte att säga saker som alla vill höra, utan att lösa svåra och komplexa problem som existerar i samhället. Om det till exempel inte fanns någon narkotika i våra skolor, skulle vi aldrig behöva överväga tvångsmedel. Men den finns där tyvärr, så långt ned i åldrarna som hos 13-14-åringar. Och dessvärre är också narkotikans ständiga följeslagare, våldsbrottslighet, ett problem i de skolor som är värst drabbade. Vid misstanke om missbruk måste socialtjänsten eller andra myndigheter kunna agera för att hjälpa. Det är något vi liberaler måste kunna svara på, vi kan inte sticka huvudet i sanden.

Brottslighet är en utmaning av liberalismens grundprinciper. Brott och våld mot människor kränker alla de värden liberalismen står för. Självklart måste då staten kunna ingripa någorlunda effektivt. För en socialliberal gäller det då att hitta rätt avvägning. Tyvärr kan Cwejman och Nordlund bara säga vad som inte ska göras, de kan inte svara på vad som ska göras istället. Det är inte ett bättre svar på frågan.

Vi lämnar elektroniska fotspår efter oss överallt idag. När vi använder mobiltelefoner, datorer, surfplattor lagras massor av information. Bolagen som tillhandhåller dessa tjänster vet exakt vad vi köper, vem vi ringer, var vi är. Staten kan dock bara få tillgång till vissa delar av denna information – data om ett nummer och när detta ringer ett annat nummer och vilken ”mast” som är närmast, men inte något innehåll. Och bara om ett allvarligt brott har begåtts. Vi begränsar vad som får lagras. Minimerar tiden. Är hårda vad gäller polisen möjligheten att få begära ut uppgifter. Det är en avvägning mellan integritetsskydd från staten och ett integritetsskydd mot brott.

Folkpartiet liberalerna har alltid balanserat marknadsekonomi, välfärdsstaten eller synen på samarbete i internationella organisationer. Det gör vi också med frågan om integritet i sitt breda perspektiv. Därför röstade vår partigrupp för regelverket om lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål.
 
Johan Pehrson (FP)

måndag 19 mars 2012

Lagring av trafikdata och bötesbrott

Det finns en del missförstånd om det EU-direktiv vi ska debattera och rösta om i Riksdagen på onsdag. Inte minst för vilken typ brott som de - under sex månader sparade uppgfterna - kan begäras ut.

Direktivets lagringskrav omfattar både trafik- och abonnemangsupp­gifter. De senare avser s.k. kataloguppgifter (namn på abonnent, adress etc.) samt ip-adresser. Trafikuppgifter kan, såväl enligt gällande regler som enligt föreslagna tillgångsregler, fås ut enbart då misstanke finns
om allvarlig brottslighet. Och media har kopplat ihop datalagringsdirektivet med bekämpande av allvarlig brottslighet.

Abonnemangsuppgifter får däremot redan idag lämnas ut vid misstanke om brott av mindre allvarlig art än vad som gäller för trafikuppgifter (en­dast krav på fängelsenivå). Skälet är att
abonnemangsuppgifter anses vara mindre känsliga. Nuvarande reglering ansågs av
Trafikuppgiftsutredning­en vara i linje med direktivet. Bl.a. framhölls att direktivet överlåter åt medlemsstaterna att själva avgöra för vilka brott uppgifterna ska få an­vändas. Och utgångspunkten har varit att inte försämra möjligheterna att få ut uppgifter i förhållande till vad som redan gäller.

I Polismetodutred­ningen har man därutöver konstaterat att kravet på fängelsenivå för poli­sens tillgång till abonnemangsuppgifter har inneburit en svårighet att utreda vissa brott, t.ex. grooming. Det har därför föreslagits att abonne­mangsuppgifter ska kunna begäras ut även för bötesbrott.

torsdag 15 mars 2012

Vapenbyk?

I den underliggande frågan om svensk vapenexport finns det meningsskiljaktigheter. Vad är vapen? Idag kanske elektroniska kommunikaitonssystem är viktigare än kanoner för att kväsa demokratirörelser. Vad är en demokrati? Norge är solklart. Egypten? Här är vi beredda är dra gränsen olika också inom regeringspartierna.

I den s k Saudifrågan som nu rullar runt i medierna ställs massor av frågor. En del rätt berättigade. Dessa kommer nu till fullo att kunna tas om hand av riksdagens konstitutionsutskott, parallellt med de övriga kontrollfunktioner vi har i riksdagen som frågor, interpellationer och debatter, som kan ge bredd åt frågeställningarna. Det är dock KU som ska kunna ge djup. Det fina med KU är att här kan sekretess hävas och allt ljus låta skina över fakta. Vilken GD som sa och gjorde vad - och när.

Att tillsätta ett särskilt granskningsorgan vore inte att gagna demokratin Sverige. Vi har KU för just tillfällen som dessa.

tisdag 13 mars 2012

Lagring av trafikdatauppgifter för brottsbekämpning

Idag justerade vi betänkande om lagring av viss trafikdata under begränsad tid. Det s k datalagringsdirektivet. Detta innebär att vi säkrar ett verktyg i kampen mot grov brottslighet. Effekten blir att fler kan slippa få sin integritet förstörd om vi alla får vissa av vår teletrafiksdata lagrade i viss tid.

Ny teknik möter gång på gång avgränsningen mellan integritetsskydd och rimlig effektivitet för att skydda just integritet. Svårt beslut, men rimligt.

Ett exempel där dessa uppgifter är viktiga är sexslaverirättegången som just nu pågår i Göteborgs Tingsrätt. Se länken.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5013131

onsdag 7 mars 2012

Alkohol, skräckfilmer och samurajsvärd

Idag meddelades dom i målet B4234-11 i HD. Det gällde frågan om med vilket ansvar och för vilket brott vi med svensk rätt kan döma en man som kraftigt berusad angripit en kvinna (med vilken han hade en relation med) med ett samurajsvärd och huggit henne i huvudet, bålen och armarna med minst tio hugg. Mannen hade druckit mängder - sannolikt tre flaskor vin - medan han tillsammans med kvinnan kollade på Alienfilmer. Detta anses kunna ha varit en förklaring till hans attack på kvinnan någon gång under natten.

Högsta domstolen kommer fram till att det är bevisat att mannen hade uppsåt till en mycket allvarlig misshandel men inte till att döda sin sambo. Tvärtemot Hovrätten.

I domen behandlar Högsta domstolen viktiga frågor om hur man bör se på bevisningen när det gäller uppsåt. Högsta domstolen berör de särskilda problem som gäller uppsåt hos berusade eller psykiskt störda personer samt vad som gäller om bevisning när den tilltalade invänder att han eller hon missuppfattade situationen.

Vid sidan av avsikts- och insiktsuppsåt finns det mer svårdefinierade likgiltighetsuppsåtet till grund för ansvar i svensk straffrätt. Det är uppenbart att likgiltighetsuppsåtet är svårtillämpat i s k försöksbrott som det nu aktuella försök till mord.

Såsom likgiltighetsuppsåtsbegreppet tillämpats på detta fall och tidigare liknande fall måste frågan nu väckas om det verkligen fortfarande är så som vi beslutat i bred enighet i riksdagen. I 1 kap. 2 § andra stycket brottsbalken föreskrivs nämligen att om en gärning har begåtts under självförvållat rus eller om gärningsmannen på annat vis genom eget vållande tillfälligt var från sina sinnens bruk ska detta inte föranleda att gärningen inte anses som brott.

Jag intervjuades om domen i Rapport 7 mars.

Jag har tidigare debatterat frågan som då uppmärksammats i Accentmagasin.
Dagens Nyheter rapporterar här och Svenska Dagbladet här.

måndag 5 mars 2012

Satsningar på vuxenutbildningen

Vuxenutbildningen är en central del av utbildningssystemet men kommer alltid att variera med arbetsmarknadsläget. Just därför satsade också regeringen massivt när finanskrisen var som värst och har efter den värsta nedgången minskat anslaget. Men regeringen satsar även i år drygt 6,8 miljarder på vuxenutbildningen, vilket är över en miljard mer än vad Socialdemokraterna satsade i sin sista budget när de hade regeringsmakten 2006. Läs Britta Bjelles och min artikel i Nerikes Allehanda.

torsdag 1 mars 2012

Debatt om effektivare gränsövervakning

Nyligen debatterade vi effektivare gränsövervakning i Riksdagen.

Här är en länk till den debatten och ett av mina inlägg

Vad tycker du om det som sägs i debatten? Vad har du för ideer om hur vi kan få en effektivare gränsövervakning?

Flathet sanktionerar extremism

Publicerat i Tidningen Nu nr 9

Ingen kan i dag ifrågasätta att det finns terroristhot mot Sverige. Attentat i Sverige har avvärjts och vi har bistått andra länder med att förhindra attentat. Samtidigt har terrorn i vår omvärld och förändringar i hotbilden belyst behovet av att vi ständigt förbättrar terrorbekämpningen.

Kampen mot terrorism måste präglas av att vi skapar trygghet genom att upprätthålla effektivitet och rättssäkerhet. Att vi arbetar efter de mål och med de medel som är godtagbara i ett öppet demokratiskt rättssamhälle, samt myndighets-övergripande och i samarbete med närstående länder. Här står naturligtvis EU-samarbetet i centrum.

En långsiktig strategi är öka kunskapen om hur vi kan förebygga den våldsbejakande extremismen. Vi vill också förbättra samarbetet och samordningen mellan alla aktörer som jobbar med det viktiga förebyggande arbetet. På lokal nivå finns ofta den unika kunskap som behövs för att hjälpa personer att komma från våldsbejakande miljöer.

Det lokala arbetet är viktigt, inte minst kommunernas engagemang och skolans uppdrag att se och förebygga. Samarbetet ute i stadsdelarna med närpolis, skola och lokala bostadsbolag är en del i detta.

Satsningar på utbildning och vuxenutbildning kan förebygga utanförskap och risken att ungdomar tappar framtidstron och väljer den kriminella vägen.

Polisen gör flera insatser som bidrar till att förebygga våldsbejakande extremism. Säkerhetspolisen har en dialog och kontaktverksamhet för att skapa förtroende och goda relationer i samhället. Polisens dialoggrupper gör insatser för att skapa förståelse vid demonstrationer där personer från till exempel vitmaktmiljön och den autonoma miljön medverkar.

Här är den handlingsplan som Birgitta Ohlsson drivit fram för regeringens räkning så viktig.

På senare år har regeringen skapat förutsättningar för en mer effektiv bekämpning av terrorism parallellt med att förbättringar har gjorts för rättssäkerheten och tillsynen på området. De ökade resurserna till såväl den öppna polisen som till Säkerhetspolisen har varit centrala.

Efter de senaste årens händelser i vår närhet, som självmordsbombningen i Stockholm och terroristattentaten i Norge, har Folkpartiet och regeringen valt att presentera en uppdatering av den nationella strategin mot terrorism.

I strategin finns tydliga utgångspunkter för vår kamp mot terrorism. Målsättningarna framgår tydligare än tidigare och beskrivs under tre rubriker:
  1. Förebygga uppkomsten av terrorism
  2. Förhindra terroristattentat
  3. Förbereda för det fall ett attentat inträffar
Det är inga nya drastiska åtgärder som föreslås. Ett mål är att effektivare ta hand om dokumenterad kunskap och erfarenheter från händelser som till exempel attentaten i Norge. För det krävs att myndigheternas ansvarsområden är tydliga och att samarbetet mellan dem fungerar väl.

Regeringen arbetar även utifrån målsättningen att försvåra tillgången till vapen, sprängämnen och exempelvis nukleära ämnen. Detta sker till stor del genom EU och annat internationellt samarbete.

Det finns en hotbild mot Sverige och svenska intressen. Ansvariga myndigheter ska ges förutsättningar att arbeta effektivt och rättssäkert. Domstolar bedömer om tillstånd ska ges till särskilt ingripande åtgärder som häktning eller hemlig avlyssning. Signalspaning kan i dag användas på ett mer rättssäkert sätt. Icke önskvärda personer ska avvisas från Sverige.

Samverkansrådet mot terrorism utvärderar den senaste tidens händelser. Det internationella samarbetet är integrerat i kampen mot terrorismen, och vi måste varsamt fortsätta och fördjupa det samarbetet i enlighet med internationell rätt.

Kampen mot våldets profeter i alla dess former är evig. Terrorism måste bekämpas ur alla perspektiv. Ofrihet, extremism och hat är dess främsta näringsgrund. Flathet från omgivningen och sociala kollapser driver på utvecklingen. Ungern och Grekland är två länder inom EU där mycket nu står på spel och risken för att extremismen biter sig fast är stor. Utanför EU:s gränser är utmaningarna än större.

Arbetet framåt är således lika viktigt som omfattande.

Johan Pehrson (FP)
Riksdagsledamot för Örebro län,
justitieutskottet

Roger Haddad (FP)
Riksdagsledamot för Västmanlands län,
utbildningsutskottet/justitieutskottet

Bluffakturor

Bluffakturor har blivit ett allt större problem som drabbar småföretagare och utnyttjas av den organiserade brottsligheten.

Folkpartiet ligger bakom den utfrågning i riksdagen som nu pågår för att komma tillrätta med Bluffakturorna.

Regeringen har agerat på området. Bl.a. har vi säkerställt att den som drabbas av bluffakturor ska kunna få rättelse hos Kronofogdemyndigheten.

Vi vet att den här kriminaliteten omsätter stora belopp. Det finns också uppgifter om att dessa verksamheter faktiskt kan ha kopplingar till våldsspiralen och bland annat morden i Malmö. Därför krävs ett mer offensivt arbete mot de kriminella som ligger bakom. Regeringen har inlett ett brett arbete för att se över möjligheten att skärpa bedrägerilagstiftningen när det gäller just bluffakturor.

Polisen måste bli betydligt bättre på att utreda misstänkta fakturabedrägerier. En nationell samordning för hantering av brotten är helt nödvändig. Dessa kriminella nätverk är inte sällan nationellat verksamma. Det duger inte att polisen lokalt utreder denna verksamhet med kanske ett par poliser var. Istället krävs en nationell ledning.

Om inte detta sker tillräckligt effektivt från alla polismyndigheter måste regeringen överväga att ge Rikspolisstyrelsen och Rikskriminalpolisen i uppdrag att leda detta arbete över hela landet. Denna möjlighet finns enligt Polislagen.

Ett axplock av artiklar som berör frågan;
Läs Caroline Åkerlunds artikel på Ekot om debatten om bluffakturor

SvD näringsliv skriver "Högt pris för bluffakturor"

"Polisen måste prioritera brott mot småföretagare", säger Elisabeth Thand Ringqvist. Vd, Företagarna

"Han hotade med inkasso", Lena Karlsson

Frisören Britt-Marie Hallqvist fick bluffaktura - och hjärtinfarkt, läs hela artikeln här.

"Regeringen blundar för bluffakturorna", Veronica Palm. Ordförande (S) för riksdagens civilutskott