torsdag 20 december 2012

Regeringsbeslut idag - Sverigefinnar i Örebro får stärkta rättigheter


Publicerad i NA 20/12-2012

Finskan får höjd status

Regeringen fattar i dag beslut om att Örebro kom-mun från nästa år kommer att ingå i förvaltningsområdet för finska språket.
Det innebär att de sverigefinnar som bor i Örebro har uttrycklig rätt att använda sitt modersmål i kontakter med kommunen och myndigheter. Och Örebro kommun ska arbeta för att erbjuda förskola och äldreomsorg på finska.

De flesta av oss brukar uppröras över hur minoriteter behandlas i andra länder. Både i vårt land och runt om i världen har dessa fördrivits, trakasserats och diskriminerats.

Sverige är och ska vara en stark röst i världen för minoriteters rättigheter. Men vi ska påminna oss om att minoriteter även i Sverige har drabbats av fördomar och diskriminering. Mycket återstår att göra för att skapa ett Sverige där alla människor har samma möjligheter.

En central del i Sveriges minoritetspolitiska strategi är att värna minoriteters rätt till det egna språket. Språket är en avgörande del i vår identitet. Vårt modersmål är kopplat till våra minnen och vår kultur. Det skapar en samhörighet med andra som talar samma språk. Får vi tala det språk som vi känner oss tryggast med blir vi starka och kan lättare ta ansvar för våra egna liv.

Sverige har alltid varit ett land med flera språk förutom svenska. Under de århundraden landet växte fram expanderade svenska språket över områden där det talades norska, danska, finska, estniska, samiska och meänkieli (tornedalsfinska). I perioder har tyska och franska varit dominerande inom handel och i eliten. Vi har också haft en jiddischtalande judisk minoritet och romer som talar romani chib.

För finska, meänkieli och samiska, som är särskilt koncentrerade till vissa orter, ingår numera ett flertal kommuner i förvaltningsområden för respektive språk. De kommuner som ingår är skyldiga att erbjuda såväl förskoleverksamhet som äldreomsorg helt eller delvis på språket. Enskilda medborgare får också möjlighet att använda sitt språk i kontakter med kommunen och med myndigheter. Kommunerna får statsbidrag för de merkostnader som detta inne-bär.

Med dagens beslut fort-sätter vi satsningen för ett Sverige som rymmer mångfald. På några få år har förvaltningsområdet för finska utökats från fem till 48 kommuner. Det är en utveckling som vi ska vara stolta över.

Vårt land har aldrig varit homogent, utan både det och vårt välstånd har byggts av människor från skilda kulturer och med skilda språk. Det är den grund som vi står på, och den grund som vi bygger vidare på. Sverige ska vara ett land som fullt ut värnar minoriteters rättigheter. Ett led i det arbetet är att Örebros finskspråkiga befolkning nu får stärkta rättigheter som ger dem mer makt över sin vardag.

Sverige ska vara ett land som fullt ut värnar minoriteters rättigheter.

Erik Ullenhag (FP)
Integrationsminister
 
Johan Pehrson (FP)
Riksdagsledamot och gruppledare

tisdag 18 december 2012

Kvittning i Riksdagen


Riksdagsledamöter förväntas vara i Riksdagen vid voteringar, men för att göra det politiska arbetet effektivare för alla ledamöter tillåts s.k. kvittning enligt gemensamma regler.  Det innebär att regeringspartierna kommer överens med majoriteten i oppositionen att partierna under vissa omständigheter kan ”plocka bort” en ledamot från respektive sida vid voteringar i Riksdagen. För detta finns alltså gemensamt överenskomna skäl som används med stort personligt ansvar.

Oppositionen får alltid definiera sig själv - och först därefter komma till regeringspartierna med en önskan om vilka ledamöter som skall vara ”utkvittade” vid en viss votering. Idag har vi en sådan överenskommelse med oppositionspartiet S som även samarbetar med V och MP. De har valt att inte inkorporera SD i oppositionen.

Regeringspartierna i Alliansen kan inte administrera olika voteringslistor vid olika tillfällen (ibland vid samma voteringstillfälle) för att maximera antalet förluster för regeringen vid voteringar i Riksdagen.

Det kan begäras s.k. kvittningsförbud vid en viss votering. Det innebär att vi enligt praxis godkänner extra ordinära frånvaro skäl: sjukanmälda sjukdomsfall, födelse eller nära anslutning till detta, konsekvenser av dödsfall för nära närstående samt effekter av Force majure-karaktär. En form av extraordinär kvittning - trots ”kvittningsförbud”.

Kvittningsförbud meddelades i f ö r r a veckan inför dagens votering i Riksdagen. Vi accepterade under eftermiddagen trots detta fyra stycken av de tre oppositionspartiernas ”ändå önskade kvittningar”. Två ytterligare ledamöter var ändå borta utan några ”extraordinära skäl”. Därtill har Sverigedemokraterna en ledamot som under lång tid inte deltar i Riksdagens arbete över huvudtaget. Därmed var den samlade oppositionens övertag om tre mandat borta vid dagens votering kl. 15.30.

Detta är orsaken till att voteringen slutade 169-169 idag.

Vi välkomnar en diskussion om kvittningssystemet som helhet och tillika en diskussion om vilka extra ordinära skäl som skall accepteras. SD och den övriga oppositionen valde att gå på en linje i Civilutskottet när dagens betänkande om beslutades, men samma partier såg inte till att ha samma majoritet vid voteringen i Riksdagen.

måndag 17 december 2012

Nej till kilometerskatt



Miljöpartiet vill införa kilometerskatt på tunga transporter. Jag tycker inte att det är en bra idé. Argumenten emot detta tillväxthämmande förslag förklarar jag och partikamraten Mats-Ola Rödén i Gotlands tidningar idag måndag.


Inga klimatskäl för kilometerskatt

Sverige är ett avlångt land rikt på resurser. Till skillnad från många andra europeiska länder har vi stora tillgångar i form av skog, malm och förnyelsebar energi.
Det är denna unika tillgång på råvaror och energi som i kombination med bra transporter till stor del har legat till grund för det svenska välfärdssamhället.


Miljöpartiet har i likhet med andra oppositionspartier lagt fram förslag om införandet av så kallad kilometerskatt på transporter. Tanken är att en avgift ska tas ut för varje kilometer som fordon tyngre än 3,5 ton kör. Förslaget är inte nytt, det har förts fram under olika namn de senaste åren.


Men trots att väljarna tydligt förkastat det under valrörelsen står oppositionen fast i sin övertygelse – vägtransporter på Gotland ska straffbeskattas.


En avgift på transporter skulle slå direkt mot näringsliv och jobb och därmed i förlängningen även mot välfärden. En allmän avgift på 14 kronor per mil, som Miljöpartiet föreslår, skulle medföra att en kostnad på över tre miljarder kronor vältras över på åkeriföretagen och dess kunder över en natt. Att i tider med ökade varsel inom främst fabriks- och industrinäring ta ut en ny skatt i miljardstorlek utan motsvarande kompensation är inte en politik som Folkpartiet avser att bidra till.


Miljöpartiets motargument är att avgiften ska vara differentierad och därmed lägre där det finns färre alternativa transporter. Detta är dock en klen tröst. Faktum kvarstår: i Miljöpartiets Sverige ska du som valt att bo någon annanstans än i storstäderna beskattas hårdare. Inte heller av klimatskäl finns det starka argument för en kilometerskatt. I en utredning från Trafikanalys slås det fast att det är bättre att använda skatt på drivmedel som ekonomiskt styrmedel då den står i direkt proportion mot koldioxidutsläppen.


För att säkra uttaget av den föreslagna kilometerskatten skulle ett omfattande övervakningssystem behöva skapas. Ett sådant system går att konstruera på olika sätt, beroende på syftet.


Men om det ska vara möjligt att, som oppositionen vill, använda sig av olika avgifter i olika regioner hamnar prislappen för systemet i det översta spannet. Kombineras detta med Sveriges relativt långa vägsträckor och låga befolkningstäthet har vi ett recept för skenande kostnader. Ta som exempel det schweiziska systemet. Där uppgår själva kostnaden för systemet till ungefär fem procent av intäkterna. Motsvarande siffra för Sverige skulle enligt beräkningar sannolikt hamna på 25 procent, vilket gör att den föreslagna skatten måste ökas kraftigt för att bära sina egna kostnader.


För att inte få för negativa effekter på jobb och sysselsättning vill oppositionen frånta vissa branscher, såsom gruv- och skogsindustri, den nya skattebördan. Huvudbördan av uttaget faller då på detaljhandelns transporter. På denna marknad råder dock skarp konkurrens. Detta innebär att för att förhindra varsel och konkurser behöver kostnaden lämpas över på slutkonsumenten – det vill säga dig.


Vi är många runt om i landet som har gladare julklappar i åtanke.

Johan Pehrson (FP)
Riksdagsledamot och gruppledare

Mats-Ola Rödén (FP)
Regionfullmäktigeledamot och gruppledare

fredag 14 december 2012

Det räcker inte att se till vad svensk polis gör


Skrev för några dagar sedan artikel tillsammans med europaparlamentariker Olle Schmidt på SVD Brännpunkt - Slutsatsen: Öppenhet mot resten av världen ska värnas, men ett öppnare Europa kräver också ett ökat samarbete mot brottsligheten. Läs artikeln här.

Skärpt syn på våldsbrott

Samhället förändras ständigt. Inte minst våra värderingar. Att vålds- och sexualbrott har ett så lågt straffvärde i dag är kopplat till  att våld tidigare var mer accepterat. Det var ju t ex inte så länge sedan det var accepterat att slå sina egna barn i Sverige. Det var under denna tid grunden lades till vår Brottsbalk.

När vi idag har en helt annan syn på våld i hemmet, jobbet, skolan eller på våra gator så måste straffen följa med. Frihetsberövande eller kraftigt frihetsinskränkande åtgärder måste t ex till även för unga som begår grova våldsbrott. Ungdomstjänst med eller utan ungdomsvård är inte som ensamma påföljder överensstämmande med samhällets övriga syn på grova våldsbrott.

onsdag 5 december 2012

Insynen måste öka


Har haft förmånen att sitta med i en utredning som behandlade Säkerhetspolisens organisation. Utredningen har kommit fram till en rad kloka förslag som ska remissbehandlas och beredas ytterligare. Jag skriver i NA om utredningen och utvecklar också mina tankar och min syn på SÄPOS framtida organisation. Läs artikeln här.



tisdag 4 december 2012

Så ska unga kriminella hjälpas

Publicerad i Norran 2012-12-03

Ett framgångsrikt brottsförebyggande arbete kräver att myndigheter kan samverka effektivt.
Det är inte helt ovanligt att ungdomar begår brott någon enstaka gång. De flesta går det ändå bra för, men en del utvecklar en kriminell livsstil och fortsätter att begå brott även i vuxen ålder. Därför är det viktigt att kunna genomföra tidiga och tydliga åtgärder mot ungas brottslighet och beteenden som kan leda till brottslighet.

Det brottsförebyggande arbetet rör hela samhället. För ett framgångsrikt arbete krävs att olika myndigheter kan samverka effektivt. Betydelsen av samverkan har visat sig under det senaste året då försök har gjorts med sociala insatsgrupper. Målet har varit att motverka att ungdomar dras in i kriminella nätverk och utvecklar en kriminell livsstil. En nyckel till de sociala insatsgruppernas framgång har varit att sekretessen mellan socialtjänst och polis, med samtycke, har kunnat brytas och att de olika aktörerna därmed har kunnat dela information med varandra.

För att förenkla samverkan mellan myndigheter när det gäller ungdomsbrottslighet inför vi nu en sekretessbrytande bestämmelse som innebär att en uppgift i vissa fall ska kunna lämnas från socialtjänsten till polisen utan att sekretessen sätter hinder i vägen. Det är viktigt för en person att kunna vara säker på att de uppgifter som lämnas till socialtjänsten stannar där, men mot detta måste vi väga möjligheten att hindra att unga involveras i kriminalitet.

Socialtjänstens verksamhet ska i så stor utsträckning som möjligt präglas av frivillighet. Därför bör ett utlämnande av uppgifter främst ske i samförstånd med den unge eller vårdnadshavaren. Samverkan mellan polis och socialtjänst har dock här så stor betydelse att möjligheten för socialtjänsten att lämna uppgifter om unga till en polismyndighet måste väga tyngre. För att ge ytterligare kraft åt polisen att hjälpa unga människor från att hamna i en kriminell livsstil stärker vi också möjligheterna för polisen att i vissa fall omhänderta unga. Det handlar om då en ung person anträffas under förhållanden som innebär en överhängande och allvarlig risk för personens hälsa eller utveckling.

Syftet är att i nödfall avlägsna ungdomen från en miljö som kan vara skadlig för utveckling eller hälsa om det kan befaras att den unge kan komma att utsättas för brott, blandas in i brottslig verksamhet eller skadas genom något annat socialt nedbrytande beteende. En situation som kan komma ifråga är till exempel när en ungdom påträffas i en lokal där en kriminell gruppering håller till.

Utöver de sociala insatsgrupperna för unga har vi också skärpt föräldrars skadeståndsansvar vid brott, ställt krav på att alla allvarliga brott som begås av personer under 15 år ska utredas samt förbättrat utslussningen från ungdomsvården. Nu tar vi ytterligare steg genom att införa en sekretessbrytande regel mellan polis och socialtjänst samt stärker polisens möjligheter att i vissa fall omhänderta unga.

Johan Linander (C)
riksdagsledamot för Skåne läns södra, vice ordförande i justitieutskottet

Krister Hammarbergh (M)
riksdagsledamot för Norrbottens län, ledamot i justitieutskottet

Johan Pehrson (FP)
riksdagsledamot för Örebro län, ledamot i justitieutskottet

Caroline Szyber (KD)
riksdagsledamot för Stockholms kommun, ledamot i justitieutskottet

måndag 3 december 2012

Det rör på sig om socialförsäkringarna

TT sammanfattade i förra veckan läget i frågan om framtidens socialförsäkringar. 

"Frågan om hur a-kassan ska utformas har varit en svårsmält soppa. Nu har ett partierna närmat sig varandra och anser att fler ska täckas av grundförsäkringen. Men Folkpartiet står kvar vid sitt krav på att a-kassan ska vara obligatorisk.

Vi håller fast vid vår modell. Det ska vara en obligatorisk statlig a-kassa med högre ersättning de första 100 dagarna. Det är vårt bud och så får vi se vad de andra säger. Men någon överenskommelse om att göra halva a-kassan statlig och resten frivillig finns inte, säger Johan Pehrson, FP:s gruppledare i riksdagen.


Obligatorisk a-kassa eller inte har länge varit en huvudsaklig mellan partiernas ståndpunkter. Både inom alliansen och i det rödgröna lägret har partierna haft olika åsikter - något som blockerat en lösning. I en utredning har dock partierna nu, med vägledning av ett förslag från fackförbundet TCO, hittat en medelväg som fått brett politiskt stöd."

Gör PPM enklare


Publicerad i Dagens Industri 2012-12-01

Leif Pagrotsky har fått fart på debatten om premiepensionen genom ett rasande angrepp på hela idén. I sitt utspel pekar han på några problem med den individuella delen av den obligatoriska pensionen och utifrån dem föreslår han att systemet helt enkelt avskaffas. Därefter har pensionsgruppens ledamot, Tomas Eneroth (S), sagt att han vill minska premiepensionens totala storlek.

För den som vet något om det nuvarande pensionssystemets tillkomst är dessa utspel inte särskilt förvånande. Pagrotsky för fram den ståndpunkt som hans parti drev i pensionsförhandlingarna. Men en stor poäng med "den stora pensionsreformen" var att den vilade på en bred parlamentarisk grund och därför innehöll kompromisser. En av dem var att Socialdemokraterna accepterade premiepensionen i utbyte mot annat, som de var angelägna om.

Att Pagrotskys utspel ändå har väckt stort intresse beror säkert på att han uppmärksammar en del svagheter i systemet som många känner igen. Ja, avkastningen har inte blivit den som man historiskt hade anledning att förvänta. Ja, det är få nytillkommande som väljer. Ja, det är relativt få också av de gamla innehavarna som utnyttjar valfriheten genom att flytta sitt sparande.

Ändå bör man inte kasta ut barnet med badvattnet genom att gå på Pagrotskys linje.

För Folkpartiet Liberalerna är premiepensionen en hörnsten i pensionsuppgörelsen och vi kommer inte att acceptera att den slopas. Däremot är vi inte bara öppna för, utan angelägna om, att några av de uppenbara problemen i systemet åtgärdas. Det är bra att socialförsäkringsministern har tillsatt en utredare med uppgift att titta på några av dessa brister.

Varför är då det som kallas premiepension en bra idé, viktig att bevara för framtiden?

Den grundläggande tanken bakom premiepensionen är att det är bra att så många som möjligt får en känsla för att det finns ett samband mellan vilken standard vi kan ha när vi blir gamla och hur det går för företagen. Även om systemet är obligatoriskt ska det inte vara helstatligt i meningen att staten äger allt och bestämmer allt.

När det nya systemet infördes var det få som förutsåg att vi skulle ha två börskrascher inom loppet av ett decennium. Trots det står faktiskt just nu ungefär 98 procent av PPM-spararna på plus. Det som på lång sikt är mest avgörande för hur ett lands ekonomi utvecklas är växtkraften i företagen och därför är det rimligt att en del av pensionssparandet placeras i aktier.

Aktier innebär definitionsmässigt risk, men alternativet att hålla pensionskapitalet borta från näringslivets behov av investeringskapital är en ännu större risk. Vi tycker att det är bra att en större del av pensionskapitalet än förr är placerat i aktier, men tycker också att det är rimligt att individer som vill minimera sin egen risk kan göra det genom att av-stå från att välja eller "välja tryggt".

Även om vi tycker att PPM-systemets grunddrag håller anser vi att det behövs några förändringar i det.

800 fonder att välja mellan gör systemet oöverskådligt och valsituationen komplicerad. I dag lägger fondbolagen in de flesta av sina fonder i systemet. Många av dessa fonder är ganska små - 200 har ett innehav på mindre än 13 miljoner kronor. Om en avgift infördes skulle många avstå från att ha de mindre fonderna i systemet och vi skulle få en självsanering.

Det skulle vara bra om fler sparare visade intresse för hur deras inne-hav utvecklas. Pengarna från avgiften kunde användas till en ordentlig information om hur man väljer och hur man flyttar sitt sparande. De orange kuverten räcker uppenbarligen inte. Kanske kan det göras ännu enklare att flytta. Det ska vara lika lätt att flytta sitt fondsparande som att betala räkningar på nätet.

Sparare som varit passiva flera år skulle kunna få en påminnelse om valmöjligheten. Kanske skulle det vara en poäng om det fanns en regel om en viss riskspridning i en individs placeringar.

Det är bra om fler tar ett aktivt ansvar för sin pension och samtidigt skaffar sig insikter i hur det går för näringslivet. Därför är premiepensionen viktig. Men ska den fungera som det var tänkt är det hög tid att göra en del justeringar.

Johan Pehrson ledamot i pensionsgruppen, riksdagsledamot och gruppledare (FP)
Ulf Nilsson ledamot i socialförsäkringsutredningen riksdagsledamot (FP