onsdag 24 april 2013

Ett Europa utan barnaga är möjligt


Skriver i Gotlands allehanda tillsammans med EU-minister Birgitta Ohlsson om att det fortfarande (märkligt nog) finns länder i Europa där barnaga är tillåtet. Vi vill inte ha det så.


Ett Europa utan barnaga är möjligt

En mamma ger sin 4-åriga son en kraftig örfil i en lekpark. En pappa trycker ner en trasa i munnen på sin dotter. Slag med käppar, skärp och knytnävar. Detta är en sorglig vardag för alltför många barn i Europa idag. Att slå ett barn är att utöva våld.

I Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter fastslås att barn ska skyddas från alla former av våld. Denna konvention har antagits av alla 27 medlemsstater i den Europeiska Unionen. Trots det är barnaga både socialt accepterat och juridiskt tillåtet i elva av EU:s medlemsstater. I elva av EU:s medlemsstater går föräldrars frihet att uppfostra sina barn före barns rätt att inte bli slagna. Barnaga ses som en familjeangelägenhet. Detta är fullkomligt oacceptabelt. I Sverige har vi haft ett förbud mot barnaga i över 30 år. Detta har bidragit till en viktig normbildning. När barnaga inte längre accepteras av samhället blir det svårare för föräldrar och andra vuxna att rättfärdiga slag som uppfostringsmetod. Föräldrar lär sig istället att använda nya metoder att uppfostra sina barn som respekterar barnets fysiska integritet och lägger grunden för ett respektfullt föräldraskap utan kränkningar. Alla barn har rätt att växa upp utan att utsättas för våld och kränkande behandling. EU:s fundament är frihet, demokrati, och respekten för de mänskliga rättigheterna. Barns rättigheter är mänskliga rättigheter. Det är därför hög tid att EU:s medlemsstater står upp för de grundläggande rättigheter de förbundit sig till. För alla sina invånare. Även de små. För oss liberaler är det en högprioriterad fråga att samtliga av EU:s medlemsstater inför en nationell lagstiftning mot barnaga. Detta skulle sätta tryck inte minst på EU:s grannområden att förbättra barns situation. Det borde leda till att göra det självklart för alla länder som i framtiden vill ansluta sig till EU att det inte är acceptabelt med någon form av uppfostringsvåld. Det är hög tid för Europa att intensifiera sitt arbete mot barnaga. Det är hög tid att denna medeltida uppfostringsmetod förpassas till historien.

Det är hög tid att Europa blir den första region i världen där barnaga är helt förbjudet. Om Europa ska vara en sann förebild för barnens rättigheter i vår värld måste vi se till att vi själva på hemmaplan lever upp till idealen. I detta arbete kommer vi liberaler och Sverige att fortsatt vara en ständig blåslampa. Ett Europa utan barnaga är möjligt.

Birgitta Ohlsson (FP) EU- och demokratiminister

Johan Pehrson (FP) Riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson

måndag 22 april 2013

Ett längre arbetsliv


Ökat välstånd gör att vi lever längre. När vi lever längre bör vi också skapa förutsättningar för ett längre arbetsliv. Det gagnar Sverige och det gagnar våra pensioner. Vi måste också bli kvitt alla fördomar vi har mot äldre personer, det är så vi bereder vägen för en mer inkluderande arbetsmarknad.

Läs min artikel i ämnet i Karlskoga tidning tillsammans med min eminenta riksdagskollega Barbro Westerholm och Birgitta Malmberg.


Fler ska orka och vilja jobba längre          

Det finns många skäl till att vi måste förlänga vårt arbetsliv. I grunden handlar det om att när vi lever längre måste vi vara beredda på att arbeta längre. Det handlar för individens del om att få en acceptabel pension. Det handlar för samhällets del om att försörjningskvoten ska vara hållbar för att vi ska klara att finansiera den framtida välfärden, men även om att vi kommer att få en stor arbetskraftsbrist inom flera sektorer inom en snar framtid.

För att fler ska vilja arbeta längre har Alliansregeringen genomfört ett antal reformer för att uppmuntra äldre att stanna kvar i arbetslivet. Jobbskatteavdraget för personer över 65 år är dubbelt så stort och grundavdraget är förhöjt. Den så kallade livsinkomstprincipen i pensionssystemet innebär också att den som förlänger sitt arbetsliv får högre pension.

❒ Men trots dessa ekonomiska incitament och trots att Sverige är det EU-land som har högst andel som arbetar i åldersgruppen 60-64 år, har åtta av tio lämnat arbetslivet vid 65 eller tidigare. I Örebro län arbetar, i någon utsträckning, 16,3 procent av 65-73-åringar. Statistiken visar också att bland dem som fortsätter arbeta är män med hög utbildning och egna företagare kraftigt överrepresenterade. Att vilja fortsätta arbeta handlar inte enbart om ekonomi. Fler skulle förmodligen vilja stanna om de kände sig efterfrågade på jobbet och sedda för all den kompetens de besitter.

För att fler ska orka krävs förändringar inom arbetsmiljöområdet. Människor med mer fysiskt påfrestande arbeten som vård-, industri- och serviceyrken förlorar många verksamma år i arbetslivet. Vi menar att det måste vara möjligt även för dem som har tyngre, eller i grunden mindre flexibla, arbeten att orka arbeta efter 60. Det kan handla om ändrade arbetsuppgifter eller möjlighet att arbeta deltid. Det måste även vara möjligt att göra karriärbyten sent i livet. I det förslag till nytt partiprogram för Folkpartiet som nyligen presenterades föreslås att åldersgränserna i studiemedelssystemet ska slopas och ersättas med principen att den som inte gått i pension ska kunna få studiemedel.

För att fler ska tillåtas arbeta längre behöver vi höja åldersgränsen för rätten att stanna kvar i arbete. Regeringen har sedan tidigare uttalat att dagens 67-årsgräns ska höjas till 69 år och utredningen föreslår att detta genomförs 2016. Pensionsutredningen föreslår att samtliga åldersgränser inom pensionsöverenskommelsen och andra relaterade åldersgränser ska höjas successivt med medellivslängden. Utredningen kallar detta för riktålder och föreslår en första höjning 2019. Att vissa åldersgränser ska knytas till medellivslängden är något som finns med i förslaget till nytt partiprogram för Folkpartiet.

Men det är inte bara åldersgränser som behöver ändras för att människor ska känna att de får vara kvar på sin arbetsplats. Arbetsgivares fördomar och attityd måste ändras och myter kring äldres arbetsförmåga slås hål på. Med den nya lagstiftningen om åldersdiskriminering främjar vi ett aktivt åldrande och sänder en tydlig signal om att åldersdiskriminering inte är acceptabelt. Det borde vara själv-klart att inte bli bedömd efter vilket år man är född.

Barbro Westerholm (FP)

Johan Pehrson (FP)

Birgitta Malmberg (FP)

fredag 19 april 2013

Den personliga integriteten måste skyddas


Läs min och mina allianskollegors artikel i Piteå-tidning

Vilka friskolor ska läggas ned i Socialdemokraternas Sverige?


S-kongressen var intressant ur flera perspektiv. Skriver en debattartikel i NA med anledning av S-kongressen beslut om vinster i välfärden. Se nedan.



Vilka friskolor ska läggas ned i Socialdemokraternas Sverige?

Ska verkligen Socialdemokraterna i Örebro bestämma vilka friskolor som ska få finnas? Oavsett om skolorna lever upp till höga kvalitetskrav och oavsett om många föräldrar vill att deras barn ska gå i just den skolan?

Socialdemokraternas svar på dessa frågor tycks vara ja. S-ledaren Stefan Löfven åkte till partiets kongress med åsikten att aå bort oseriösa aktörer i välaärdssektorn, men att värna medborgarnas rätt till valfrihet. En åsikt, jag som liberal till fullo delar.

Från regeringshåll pågår arbetet med att begränsa aktörer som inte har i välfärdssektorn att göra, men samtidigt slår vi vakt om valfriheten. Den uppskruvade tonen till trots, åkte Stefan Löfven dessvärre hem från samma kongress nertvingad i vänster- och monopoldiket.

Kompromissen i partiet var: Vi lägger oss för monopolisterna. Minska makten för medborgarna. Öka makten för politikerna. Klart är att Stefan Löfven säger en sak och det socialdemokratiska partiet en annan. I det dokument som det största oppositionspartiet antog står att läsa att "Kommunerna ska ges ett avgörande infytande vid nyetableringar" när det gäller friskolor. S-kongressen slog också fast att kommuner och landsting ska avgöra om upphandlingar och valfrihetssystem ska riktas till enbart non-profitaktörer och därmed utesluta de vanligaste friskolorna.

För den som vill skapa en bra fristående skola betyder S-politiken givetvis ökad osäkerhet. Om rätten att driva verksamheten kan dras undan genom ett enkelt majoritetsbeslut i kommunen tvekar givetvis den som annars hade satsat.

Nog så illa är att Socialdemokraterna skapar osäkerhet för de många elever och familjer som är nöjda med sin skola i dag. När Socialdemokraterna började våndas inför valfrihetsfrågorna på 1990-talet var det inte så många individer som berördes. I dag, när partiet har bestämt att skapa denna olyckliga osäkerhet är det väldigt många individer som drabbas. Hösten 2012 fanns det i Sverige, enligt Skolverket, 2 724 fristående förskoleenheter, 697 fritidshem i enskild regi, 790 fristående grundskolor och 499 fristående gymnasieskolor.

I Örebro län är det inte mindre än var tionde grundskoleelev och var femte gymnasieelev som går i en fristående skola. Alla dessa elever och deras föräldrar har anledning att känna oro. Om den socialdemokratiska kongressens budskap blir till lagstiftning i Sverige efter valet 2014 hänger deras skolor på en skör tråd.

De viktiga utredningar som just nu arbetar, har till uppgift att minska risken för oseriösa aktörer i välfärdssektorn, öka insynen och säkra medborgarnas valmöjligheter. Detta ville också S-ledaren Löfven. Tills S-kongressen tog den åsikten ifrån honom. Min fråga till våra socialdemokratiska kollegor i länet är följande: Vilka skolor eller förskolor ska stängas i vårt län? Hur ska de barn som går i väl fungerande verksamheter förhålla sig till ert kongressbeslut?

Från regeringshåll pågår arbetet med att begränsa aktörer som inte har i välfärdssektorn att göra, men samtidigt slår vi vakt om valfriheten.

Johan Pehrson (FP)
Riksdagsledamot för Örebro län

tisdag 16 april 2013

Trots ekonomisk kris i Europa satsar Alliansen

Skriver med allianskollegorna i Nerikes Allehanda om starka statsfinanser och en expansiv budget för jobb och utbildning. Slutsatsen: Vi satsar när alla andra skär ner.



I går presenterade Alliansregeringen vårpropositionen. Utgångspunkten är att en internationell lågkonjunktur, med fortsatt ekonomisk oro i omvärlden, påverkar Sverige med ökad arbetslöshet som följd.
 
Tack vare stabila ofentliga fnanser har ändå regeringen kunnat satsa 23 miljarder i den ofensiva budgeten för 2013 - för att motverka att arbetslöshet biter sig fast. När länder runt om oss skär i välfärd och höjer skatter kan Alliansen i vårpropositionen skjuta in ytterligare energi i ekonomin.

För att stärka de långsiktiga möjligheterna för fer jobb rymmer vårpropositionen 12 400 extra utbildningsoch praktikplatser under 2013 och 2014, ytterligare resurser till drift och underhåll av järnväg samt förstärkningar till det regionala tillväxtarbetet. Alliansen fortsätter också arbetet med att på ett kostnadseffektivt sätt skapa uthållighet i energi- och miljösystem samtidigt som svenska företag ges goda förutsättningar att konkurrera på världsmarknaden.

Utbildning är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och för att vi ska vara en världsledande kunskapsnation. Alliansen genomför för närvarande ett stort antal genomgripande och efterfrågade reformer som kommer att stärka hela utbildningssystemet. I vårpropositionen tas ytterligare steg i detta. Det råder brist på sjuksköterskor och ingenjörer på svensk arbetsmarknad. Nu tillförs därför 1 400 helårsplatser under åren 2013 - 2014, med inriktning på sjuksköterske- och ingenjörsutbildningar.

Vi utökar också vuxenutbildningen med hela 7 000 årsplatser. Det handlar om en stor satsning på yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning som väntas ge cirka 15 000 personer utbildning. Dessutom utökas både antalet praktikplatser och utbildningsplatser inom arbetsmarknadspolitiken. genomför sin sjunde gemensamma budget drar oppositionspartierna, i olika riktningar, åt fel håll. Det är allt mellan 30 till 90 miljarder i skattehöjningar som kraftigt skulle försämra förutsättningarna för fer jobb och växande företag i Sverige. Och det är fortsatt oklart hur Socialdemokraterna ställer sig till Vänsterpartiet och Miljöpartiets kravlistor. Det fnns helt enkelt inget reellt regeringsalternativ till Alliansen.

I en tid då andra länder står inför nedskärningar och skattehöjningar kan vi genomföra investeringar för framtiden. Så får vi vind i seglen när konjunkturen vänder och så tar Alliansen ansvar för jobb och välfärd i Sverige.

I en tid då andra länder står inför nedskärningar och skattehöjningar kan vi genomföra investeringar för framtiden.

Elisabeth Svantesson (M)
Johan Pehrson (FP)
Torbjörn Ahlin (C)
Lars-Axel Nordell (KD)

tisdag 9 april 2013

Straffrabatt


Jag tycker det är bra att Moderaterna nu öppnar för straffrabatt. Dvs. att den som medverkar till att brott klaras upp ska kunna få lägre straff. Från Folkpartiets sida har vi jobbat för detta sedan 2009. Det ska löna sig att tala sanning. 

måndag 8 april 2013

Besökte Skaraborg


Hade ett bra besök i Skaraborg med partikamraterna Christer Winbäck och Petter Fahlström. Läs mer om mitt besök här.

onsdag 3 april 2013

Var står S i regeringsfrågan?


Idag startar Socialdemokraternas kongress i Göteborg. Det är många frågor som S behöver svara på för att bli ett seriöst regeringsalternativ. Vilket regeringsunderlag har man? Är Vänsterpartiet välkomna i en framtida regering, om de rödgröna vinner valet? Hur blir det med jobbskatteavdraget, bensinskatten och bolagskatten?

Jag skriver i Göteborgs-Posten, tillsammans med mina gruppledarkollegor i Alliansen inför S-kongressen.