Stoppa bolagsskojeri inifrån fängelserna
Idag skriver jag tillsammans med säkerhetsexperten Dick Malmlund på SvD.se om hur viktigt det är att bedragare stoppas - både för ekonomin och för förtroendet för rättsapparaten. Det måste bli stopp för möjligheten för personer som är dömda för upprepade brott att både kunna sitta i fängelse och samtidigt sitta i mängder av bolagsstyrelser. Artikeln finns att hitta här.
Arbetet mot grov brottslighet ska fokusera på att slå mot pengarna. Om detta råder det numera bred politisk enighet och de rättsvårdande myndigheterna gör allt mer samlade insatser på detta område. Riksdagen arbetar dessutom just nu med regeringens förslag om kraftigt skärpta åtgärder mot penningtvätt.
Men ett steg återstår att ta, att stoppa yrkeskriminella från att använda oseriösa företags styrelser som bas för sin verksamhet. Vi vill sätta stopp för så kallade målvakter, det vill säga kriminellt belastade personer som mot betalning ställer upp med sitt namn i olika bolagsstyrelser som bulvaner för de egentliga styresmännen.
Det är dags att skärpa kraven på ledamöterna. Det måste bli stopp för möjligheten för personer som är dömda för upprepade brott att både kunna sitta i fängelse och samtidigt sitta i mängder av bolagsstyrelser.
Det finns gott om exempel på att detta faktiskt sker. En person blev dömd till två års fängelse för grova bedrägerier. När han skulle avtjäna straffet försvann han till Spanien, där han greps. Men personen sitter fortfarande i styrelsen för sju företag.
Ett annat exempel gäller en person som dömts till 1 år och 6 månaders fängelse för grova bedrägerier. Han sitter i styrelsen för åtta företag.
Att sitta i en bolagsstyrelse är ett ansvar, inte en mänsklig rättighet. Det kan inte heller anses vara till stöd för en återanpassning under tiden straffet för brotten avtjänas. Därför bör ansvarsbestämmelserna om bolagsstyrelser och näringsförbud skärpas.
Under tio år ökade fakturabedrägerierna i Sverige. Nu har vi äntligen sett en tydlig nedgång. Det beror säkert främst på att människor och företag är mer medvetna om de betydande riskerna med att handla av telefonförsäljare. Polisen har också ändrat arbetssätt och även detta har gett ett positivt resultat. Regeringens tydliga arbete med förändringar i lagstiftningen på området kommer förhoppningsvis att leda till ytterligare förbättringar.
Men det finns mer att göra för att effektivt bekämpa dessa bedrägerier. Detta är en central fråga för den breda majoriteten företag med hederliga styrelser. Vid en genomgång av bluffbolag från de senaste fem åren framkom att nästan alla, 150 företag, har slutat i konkurs. Det innebär att bedragarna inte bara lurar mängder av företagare utan också avslutar med att lura staten på skatter och anställda på löner. Det formella ansvaret för alla dessa bedrägerier hamnar slutligen på de målvakter som för några tusenlappar lurats att ställa upp i styrelserna.
Även bankerna har ett stort ansvar. I dag har en företagare som får en bluffaktura inte rätt att få reda på vilken bank som ansvarar för det bankgirokonto bedragaren använder. Lagen är tydlig när det gäller bankernas uppgift att motverka penningtvätt. Vi vill att bankerna tar ett större ansvar även när det gäller systematiska fakturabedrägerier eller annan allvarlig brottslighet. Ingen bank vill rimligen ha kriminella företag som kunder.
Det här berör många människor och företag. Att bedragarna stoppas är viktigt både för ekonomin och för förtroendet för rättsapparaten. Ingen ska sitta i fängelse för bedrägerier och samtidigt ha styrelseansvar för ett företag. Ingen ska kunna gömma sig bakom sin bank. Tydligare krav på styrelser och ökad transparens skulle på ett avgörande sätt rensa upp i grogrunden för diverse bedrägerier mot företag och enskilda.
JOHAN PEHRSON (FP)
riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson
DICK MALMLUND
säkerhetsexpert
Arbetet mot grov brottslighet ska fokusera på att slå mot pengarna. Om detta råder det numera bred politisk enighet och de rättsvårdande myndigheterna gör allt mer samlade insatser på detta område. Riksdagen arbetar dessutom just nu med regeringens förslag om kraftigt skärpta åtgärder mot penningtvätt.
Men ett steg återstår att ta, att stoppa yrkeskriminella från att använda oseriösa företags styrelser som bas för sin verksamhet. Vi vill sätta stopp för så kallade målvakter, det vill säga kriminellt belastade personer som mot betalning ställer upp med sitt namn i olika bolagsstyrelser som bulvaner för de egentliga styresmännen.
Det är dags att skärpa kraven på ledamöterna. Det måste bli stopp för möjligheten för personer som är dömda för upprepade brott att både kunna sitta i fängelse och samtidigt sitta i mängder av bolagsstyrelser.
Det finns gott om exempel på att detta faktiskt sker. En person blev dömd till två års fängelse för grova bedrägerier. När han skulle avtjäna straffet försvann han till Spanien, där han greps. Men personen sitter fortfarande i styrelsen för sju företag.
Ett annat exempel gäller en person som dömts till 1 år och 6 månaders fängelse för grova bedrägerier. Han sitter i styrelsen för åtta företag.
Att sitta i en bolagsstyrelse är ett ansvar, inte en mänsklig rättighet. Det kan inte heller anses vara till stöd för en återanpassning under tiden straffet för brotten avtjänas. Därför bör ansvarsbestämmelserna om bolagsstyrelser och näringsförbud skärpas.
Under tio år ökade fakturabedrägerierna i Sverige. Nu har vi äntligen sett en tydlig nedgång. Det beror säkert främst på att människor och företag är mer medvetna om de betydande riskerna med att handla av telefonförsäljare. Polisen har också ändrat arbetssätt och även detta har gett ett positivt resultat. Regeringens tydliga arbete med förändringar i lagstiftningen på området kommer förhoppningsvis att leda till ytterligare förbättringar.
Men det finns mer att göra för att effektivt bekämpa dessa bedrägerier. Detta är en central fråga för den breda majoriteten företag med hederliga styrelser. Vid en genomgång av bluffbolag från de senaste fem åren framkom att nästan alla, 150 företag, har slutat i konkurs. Det innebär att bedragarna inte bara lurar mängder av företagare utan också avslutar med att lura staten på skatter och anställda på löner. Det formella ansvaret för alla dessa bedrägerier hamnar slutligen på de målvakter som för några tusenlappar lurats att ställa upp i styrelserna.
Även bankerna har ett stort ansvar. I dag har en företagare som får en bluffaktura inte rätt att få reda på vilken bank som ansvarar för det bankgirokonto bedragaren använder. Lagen är tydlig när det gäller bankernas uppgift att motverka penningtvätt. Vi vill att bankerna tar ett större ansvar även när det gäller systematiska fakturabedrägerier eller annan allvarlig brottslighet. Ingen bank vill rimligen ha kriminella företag som kunder.
Det här berör många människor och företag. Att bedragarna stoppas är viktigt både för ekonomin och för förtroendet för rättsapparaten. Ingen ska sitta i fängelse för bedrägerier och samtidigt ha styrelseansvar för ett företag. Ingen ska kunna gömma sig bakom sin bank. Tydligare krav på styrelser och ökad transparens skulle på ett avgörande sätt rensa upp i grogrunden för diverse bedrägerier mot företag och enskilda.
JOHAN PEHRSON (FP)
riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson
DICK MALMLUND
säkerhetsexpert
Kommentarer