Sverige hör hemma i Natos gemenskap
Idag skriver Folkpartiets partiledare Jan Björklund tillsammans med sin finske partikollega Carl Haglund, försvarsminister och partiledare för Svenska Folkpartiet i Finland, om att våra länder bör gå med i Nato på SvD Brännpunkt.
Utvecklingen i Ryssland är minst sagt oroande. Under ett årtionde har Ryssland satsat stort på att upprusta sin krigsmakt och på en mer offensiv militär kapacitet också i vårt närområde. De uppträder allt mer aggressivt vid övningar. Putin har också på senare tid visat aggressiva stormaktsambitioner genom annekteringen av Krim och landets understödjande av separatisterna i Ukraina. Det är tydligt att Putin är beredd att sätta sig över folkrätten för att nå sina mål.
Sveriges geografiska läge i Rysslands absoluta närhet gör att detta måste påverka både svensk försvars- och säkerhetspolitik. För vår trygghet behövs därför både ett starkare svenskt försvar och ett medlemskap i Nato.
Precis som EU grundades Nato efter andra världskriget för att värna fred och demokrati. De demokratiska staterna i efterkrigstidens Europa insåg behovet av att gemensamt försvara de värderingar om öppenhet, frihet och tolerans som hotades av den dåvarande kommunistiska diktaturen i öst.
Nu står vi återigen vid en utveckling i vårt närområde som måste få konsekvenser också för Sveriges säkerhetspolitiska vägval. Grunden för svensk säkerhetspolitik ska vara samarbete och alliansbyggande med andra demokratier.
Demokratier krigar inte mot varandra och demokratier måste hålla ihop. Demokratins väsen är att lösa konflikter genom dialog, inte med vapenmakt, men när demokratin hotas måste även demokratier kunna skydda sig, annars kommer auktoritära krafter att ta över.
Vi är medlemmar i EU och vi har redan idag ett näta samarbete med Nato. Det brukar anföras som argument för att Sverige skulle skyddas vid ett skarpt läge. Men Natos företrädare har varit tydliga med att så inte är fallet. Den kollektiva säkerheten gäller inte partnerskapsländer.
För säkerhetens skull föreslår därför Folkpartiet att Sverige ska söka medlemskap i Nato under den kommande mandatperioden.
Utvecklingen i Ryssland är minst sagt oroande. Under ett årtionde har Ryssland satsat stort på att upprusta sin krigsmakt och på en mer offensiv militär kapacitet också i vårt närområde. De uppträder allt mer aggressivt vid övningar. Putin har också på senare tid visat aggressiva stormaktsambitioner genom annekteringen av Krim och landets understödjande av separatisterna i Ukraina. Det är tydligt att Putin är beredd att sätta sig över folkrätten för att nå sina mål.
Sveriges geografiska läge i Rysslands absoluta närhet gör att detta måste påverka både svensk försvars- och säkerhetspolitik. För vår trygghet behövs därför både ett starkare svenskt försvar och ett medlemskap i Nato.
Precis som EU grundades Nato efter andra världskriget för att värna fred och demokrati. De demokratiska staterna i efterkrigstidens Europa insåg behovet av att gemensamt försvara de värderingar om öppenhet, frihet och tolerans som hotades av den dåvarande kommunistiska diktaturen i öst.
Nu står vi återigen vid en utveckling i vårt närområde som måste få konsekvenser också för Sveriges säkerhetspolitiska vägval. Grunden för svensk säkerhetspolitik ska vara samarbete och alliansbyggande med andra demokratier.
Demokratier krigar inte mot varandra och demokratier måste hålla ihop. Demokratins väsen är att lösa konflikter genom dialog, inte med vapenmakt, men när demokratin hotas måste även demokratier kunna skydda sig, annars kommer auktoritära krafter att ta över.
Vi är medlemmar i EU och vi har redan idag ett näta samarbete med Nato. Det brukar anföras som argument för att Sverige skulle skyddas vid ett skarpt läge. Men Natos företrädare har varit tydliga med att så inte är fallet. Den kollektiva säkerheten gäller inte partnerskapsländer.
För säkerhetens skull föreslår därför Folkpartiet att Sverige ska söka medlemskap i Nato under den kommande mandatperioden.
Kommentarer