Vi skärper straffen för narkotikabrott

De allvarliga konsekvenserna av narkotika är väl kända. I sommar har vi kunnat läsa om narkotikans förödande konsekvenser i Expressens granskning av kokainets väg från festen till döden. Det handlar om unga som fastnat i missbruk, om alldeles för tidig död och om den grova organiserade brottsligheten som ligger bakom och gör stora vinster på narkotikahandeln.

Därför är det viktigt att Sveriges narkotikalagstiftning ger utryck för en sträng, fast och konsekvent syn på narkotikabrott. Vi ska ha en ansvarsfull politik som visar att Sverige bryr sig om de problem som narkotika orsakar för människor och för vårt samhälle. Vi ska agera kraftfullt mot narkotikasmuggling och försäljning. Särskilt hårda ska vi vara mot de personer som profiterar på andras missbruk. Därför inför vi en ny brottsrubricering: synnerligen grovt narkotikabrott under nästa mandatperiod. Om detta skriver jag tillsammans med mina allianskollegor Beatrice Ask (M), Johan Linander (C) och Caroline Szyber (KD) i Expressen den 29 juli 2014.



Narkotikastraffutredningen som tillsattes förra året, lämnade nyligen sitt betänkande till regeringen. Av utredningen framgår att Sverige efter det att Högsta domstolen genom ett antal vägledande avgöranden (bland annat den så kallade junidomen) förändrade straffmätningen för narkotikabrott och nu ligger i underkant när det gäller straffen för de riktigt grova narkotikabrotten. Högsta domstolens nya praxis innebär att andra omständigheter än typ av och mängd narkotika ska vara av större betydelse när straffen bestäms. Den nya praxisen har dock också medfört väsentligt kortare strafftider för innehav av mycket stora mängder narkotika.

Utredningen presenterar en del nya förslag. Bland annat att straffskalorna för grovt narkotikabrott och grov narkotikasmuggling, som nu är fängelse i lägst två och högst tio år, ska delas upp i ett grovt brott och ett synnerligen grovt brott. För grovt narkotikabrott eller grov narkotikasmuggling föreslås fängelse i lägst två och högst sju år. Narkotikabrott eller narkotikasmugglingsbrott som är att anse som synnerligen grovt ska innebära fängelse i lägst sex och högst tio år. Syftet är bland annat att säkerställa att de längre strafftiderna, mellan sex och tio år, används för de grövsta brotten, då det handlar om stora mängder narkotika eller när en eller flera personer gör stora vinster på andras missbruk. De längre strafftiderna föreslås också komma till användning när man bjudit missbrukare på en ny sorts narkotika i syfte att få efterfrågan på denna eller där minderåriga bjudits på/introducerats till narkotika. Alliansregeringen är överens om att fortsätta driva en restriktiv narkotikapolitik i Sverige.

Det handlar bland annat om fortsatta satsningar på missbruksvård.

Ett annat steg är att skärpa straffen för de allra grövsta brotten. Alliansregeringen kommer därför att följa utredningens förslag och införa ett synnerligen grovt narkotikabrott.
Därmed skärps straffen för de allra grövsta narkotikabrotten under nästa mandatperiod.
Socialdemokraternas rättspolitiske talesperson, Morgan Johansson, har också välkomnat utredningsförslagen om straffskärpningarna. Han sade till Ekot att om han blir justitieminister så ska han se till att förslagen blir verklighet.

Frågan är dock hur han tänkt sig att det ska gå till? Socialdemokraternas naturliga samarbetspartner i en regering, Miljöpartiet, vill inte skärpa straffen för narkotikabrott.

För att förslag ska bli en proposition krävs kollektiva beslut som alla partier i en regering är överens om. Att som Johansson bortse från att Socialdemokraterna måste samarbeta med andra vid ett eventuellt maktskifte är oseriöst. Därför är frågan viktig; kommer en regering med (S) och (MP) att skärpa straffen för de allra grövsta narkotikabrotten?

Den rödgröna röran är också i övrigt påtaglig på rättsområdet. Socialdemokraterna håller låg profil och duckar gärna rättspolitiska frågor, medan Vänsterpartiet exempelvis vill att dömda personer ska släppas ut ur fängelse när de avtjänat halva tiden av sitt straff.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill inte att polisen ska få använda sig av hemliga tvångsmedel för att klara upp grova brott. De vill dessutom försvåra kameraövervakning i stöldutsatta butiker. Nu råder det alltså oenighet även om narkotikapolitiken.

Grovt kriminella i den organiserade brottsligheten ser nog gärna att en ny rödgrön regering tar över efter höstens val. Vi andra bör överväga vad det skulle innebära för möjligheterna att bekämpa grov kriminalitet.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lagring av trafikdata och bötesbrott

Värna den som skapar - inte den som stjäl.

Eleverna har rätt till en likvärdig skola - det är dags att förstatliga skolan!