torsdag 30 januari 2014

Djurrättsaktivister ska behandlas som militanta extremister


Under senare tid har militanta djurrättsaktivister attackerat personer och företagare ibland annat Skara, Hjo, Göteborg och Larv. Det har handlat om attacker mot butiker och skadegörelser, olaga hot och intrång. Brotten har riktats mot personer som varit engagerade i pälsnäringen, till exempel minkfarmare eller återförsäljare av skinn. Debatten har åter aktualiserats under veckan, framförallt i och med att rättegången mot fem åtalade aktivister inleddes i Skaraborgs tingsrätt. Läs mer om rättegången och gripandet av de djurrättsaktivister som anklagas för att ha skändat familjegravar, kastat yxor mot bostäder och skickat hotbrev till minkfarmare på P4 Skaraborg.

Dessa djurrättsaktivister är militanta extremister med extremt våldsamma metoder. Jag menar att vi måste hantera dessa fundamentalistiska och våldsamma organisationer på samma sätt som vi hanterar andra fundamentalistiska organisationer med extremister.

Den nationella handlingsplanen mot våldsbejakande extremism från 2011 har en åtgärdsplan som sträcker sig fram till 2014. Mot bakgrund av djurrättsaktivismens mer våldsbejakande delar och dess utveckling, så anser jag att man i kommande handlingsplan bör räkna in djurrättsaktivismen som en extremistmiljö.

Det är av största vikt att fundamentalism och extremism i alla dess former bemöts med kraft och att våldsamma budskap dekonstrueras. Det förebyggande arbetet får inte präglas av beröringsångest. Dessa personer är inte snälla ungdomar med passion för djurens rätt.

Precis som med annan form utav fundamentalism måste det förebyggande arbetet stå i centrum. Jag tror också att vi måste bemöta våldsamma grupperingar med nolltolerans. Vi kan inte acceptera att det blir snudd på laglig verksamhet för djurrättsterrorister att bränna ner företag och hota individer.

 

Ännu ett ungt offer för nätdroger



Det har hänt igen. En ung människa har förlorat livet efter att ha tagit en drog som han köpt på nätet. Sorgligt är bara förnamnet. 
 
De unga männen uppgav för polisen att drogen som de köpt på nätet kallas MT5. MT5 en så kallad rc-drog, "research chemical". För att komma runt lagstiftningen och klassificeringen av narkotikaklassade preparat förändras preparaten ständigt av tillverkarna. Polisen skickar nu in ett prov av drogen på analys för att se vad det är för något.
 
Än en gång varnar polisen för de farliga nätdrogerna. Vi vet inte vad som finns i drogerna som sprids på nätet och de sprids fort bland unga människor.
 
Vi måste möta hotet från nätdroger snabbare och effektivare. Nya droger flödar ständigt in i Sverige och myndigheterna ligger ständigt steget efter. Därför är jag för en så kallad familjeklassning vilket skulle innebära att hela familjer av substanser skulle bli olagliga i ett svep. Detta gör att små molekylära förändringar i drogerna, inte skulle göra de lagliga - vilket är fallet i dag.
 
Tillverkarna av droger är smarta och snabba. Det är en katt-och-råtta-lek med cyniska grova kriminella, som hela tiden ligger ett steg före. Detta måste vi göra allt vi kan för att stoppa!

 

tisdag 28 januari 2014

Lexbase



I måndags lanserades den nya webbtjänsten Lexbase. Detta är en söktjänst där juridiska prövningar fem år tillbaka i tiden finnas sökbara, från våldsbrott till vårdnadstvister, oavsett om domen varit friande eller fällande.

Förutom att söka på namn eller personnummer ska användaren av Lexbase kunna söka på exempelvis en gatuadress eller ett område. I en karttjänst syns domarna som röda prickar - som sedan ska vara möjliga att ladda ner mot olika betallösningar.

Sajten har blivit hårt kritiserad och kritiker menar att det finns en överhängande risk till onödig oro och att folk kan ta lagen i egna händer. Liknande möjligheter i USA har till exempel föranlett dödligt våld mot tidigare dömda. Har man sonat sitt brott så har man enligt svensk lag.

Lexbase själva har sagt att de ser att behovet på marknaden och för privatpersoner är stort och att våra samhällsfunktioner idag inte har möjlighet att ge oss den trygghet vi behöver och söker. Vidare skriver de att privatpersoner ska kunna kontrollera sina medmänniskor precis i samma utsträckning som en konsument ska kunna kontrollera sina varor.

Tack vare ett utgivningsbevis har tjänsten samma grundlagsskyddade yttrandefrihet som radio, tv och tidningar. Detta betyder att sajten undantas från Personuppgiftslagen (PUL), vilken annars skyddar uppgifter om enskilda personer.

Det är myndigheten för radio och tv, MRT, som utfärdar utgivningsbevis. Myndigheten prövar inte syftet med databasen utan har bara krav på formella saker som att ansvarig utgivare ska vara bosatt i Sverige.

Jag anser att utmaningen i detta gäller främst att balansera tre liberala storheter: offentlighetsprincipen, yttrandefriheten och rätten till integritet. Dessa krockar inte sällan som bekant.

Vi måste arbeta för att stärka integriteten som skydd mot bedrövliga företrädare för "lillebrorsamhället" - och för den delen "storebrorssamhället" i den mån dess företrädare går över gränsen.

Jag tycker också att vi bör diskutera en översyn. Utgivningsbevis för andra är medieföretag är i sig inget problem - det är viktigt för att enskilda bloggare och andra opinionsbildare ska kunna få grundlagsskydd. Men vi hade nog inte tänkt att det skulle bli en smitväg för massiv handel med känsliga personuppgifter. Detta är en mycket knivig juridisk fråga - det är inte tu tal om saken.


fredag 24 januari 2014

Mer stöd åt brottsoffer



Idag skriver jag tillsammans med justitieminister Beatrice Ask, Johan Linander och Caroline Szyber på Brännpunkt om ett lagförslag från regeringen om en ny brottsskadelag som ska förbättra systemet med brottsskadeersättning till brottsoffer.

Brottsoffer måste känna att de får ett starkt stöd från samhället när det som mest behövs. Brottsoffrets situation och ställning måste synliggöras och stärkas och därför föreslår vi bland annat:

• Om en domstol efter en sakprövning har dömt ut skadestånd för kränkning ska Brottsoffermyndigheten inte kunna besluta om en lägre ersättning i den delen än vad som följer av domstolens avgörande. Genom förslaget garanterar staten att brottsoffret i fler fall får hela den ersättning som han eller hon är berättigad till enligt domen. Brottsoffret slipper därmed att kräva in resterande del från gärningsmannen och kan snabbare lägga den traumatiska händelsen bakom sig.

• Takbeloppet för kränkning tas bort. Genom förslaget garanterar staten att de brottsoffer som drabbas av de allvarligaste brotten får hela den kränkningsersättning som de har rätt till.

• Ansökningstiderna förlängs från två till tre år. Genom förslaget får de brottsoffer som i dag riskerar att inte hinna med att söka brottsskadeersättning längre tid till att ge in en sådan ansökan. På så sätt ges brottsoffret större utrymme att bearbeta att han eller hon utsatts för brott, utan att för den skull gå miste om sin rätt till statlig brottsskadeersättning.

• Barn ska alltid kunna ge in en ansökan om brottsskadeersättning till och med den dag brottsoffret fyller 21 år. I de fall där vårdnadshavarna missar eller inte vill ge in en ansökan för sitt barns räkning, ges barnet genom förslaget möjlighet att inom tre år från 18-årsdagen själv ge in en ansökan om ersättning till Brottsoffermyndigheten.

• Det ska räcka med en vårdnadshavares underskrift för att ett barn ska kunna ansöka om brottsskadeersättning. I de fall där en av föräldrarna har begått brott mot sitt barn, eller om en förälder annars utan godtagbara skäl motsätter sig att barnet får ersättning, ska den andra vårdnadshavaren ensam kunna hjälpa sitt barn att ansöka om brottsskadeersättning.

• Ett barns rätt till brottsskadeersättning ska aldrig preskriberas före 21 års ålder. Förslaget syftar till att barns rätt till brottsskadeersättning i princip alltid ska kunna göras gällande av barnet. Genom förslaget utsträcks därför preskriptionstiden så att barnets rätt aldrig släcks ut före 21 års ålder, alldeles oavsett hur lång tid som har förflutit från brottet.

Läs gärna artikeln i sin helhet här. 


tisdag 21 januari 2014

Fadimes dröm var ett liv i frihet



Idag är det 12 år sedan 26-åriga Fadime Sahindal föll offer för hedersvåldets yttersta grymhet då hon mördades av sin pappa. Fadern ansåg att hans dotter hade vanhedrat familjen genom att ha ett förhållande med en svensk man.

Det brutala mordet på Fadime blev startskottet på en intensiv debatt om hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige – något Fadime länge kämpat för att uppmärksamma. Också min partikollega Nyamko Sabuni arbetade under sin tid som minister hårt med just det hedersrelaterade våldet.
 
Bland annat drev Sabuni igenom, i november 2007, en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck och våld i samkönade relationer. Fram till år 2010 satsades drygt 900 miljoner kronor på olika åtgärder för att bland annat stärka rättsväsendet, skyddet för utsatta och utveckla specifik kunskap på området. Läs gärna mer här och här.

Men trots att frågan har kommit fram i ljuset så är förtrycket långt ifrån borta. Ungdomsstyrelsen uppger att det idag finns så många som 70 000 unga i Sverige som upplever att familjen vilkorar deras val av partner. Det gäller 6,6 procent av kvinnor och 3,8 procent män mellan 16-25 år. Runt 8 500 riskerar att giftas bort mot sin vilja.

Sara Mohammad från organisationen GAPF (Glöm Aldrig Pela och Fadime) beskriver förtrycket att bli bortgift mot sin vilja såhär: Att man blir bortgift betyder att man levt under förtryck. Det betyder att man skriver under sin fysiska eller mentala dödsdom, och bli våldtagen av den man man inte har känslor för. 

Att tvinga någon att gifta sig är redan i dag straffbart som olaga tvång. I söndags informerade regeringen om att ett nytt brott införs i svensk lag: ätenskapstvång. Genom det nya brottet kommer fler handlingar bli straffbara. Läs gärna mer om detta här.

Fadimes dröm var ett liv i frihet. Samhället svek Fadime. Nu måste vi göra vårt yttersta för att Fadimes dröm ska bli verklighet för dagens utsatta ungdomar.

måndag 20 januari 2014

It’s a dress, not a yes!


Den friande domen i våldtäktsfallet i Lund är den senaste i raden som väckt starka känslor och protester. I lördags samlades över 3000 personer på Medborgarplatsen i Stockholm i en manifestation. Återigen höjs röster för skärpt lagstiftning.

Detta är en tydlig moralfråga. Det är fullständigt orimligt att det inte längre räcker att säga nej – ett nej ska aldrig kunna tolkas som ett ja. Det är hårresande att läsa och lyssna till kvinnors historier där deras upplevelser inte tas på allvar. Vi har sett ett flertal fall nu där trots kvinnans upprepade nej så anser domstolen att det inte är bevisat att mannen verkligen förstod att hon inte ville.

Detta får inte fortgå. Något måste förändras. Och det är människors beteende och attityder.
Folkpartiet, och jag, anser att det är dags att ta ytterligare ett steg i lagstiftningsarbetet för att skydda kvinnor. Ett krav på samtycke bör införas i lagen. Ett nej ska vara ett nej!

Se gärna inslaget om detta i Agenda, sändagen den 19 januari. Här intervjuas jag också i frågan.

Familjeklassa nätdrogerna


Nya droger flödar ständigt in i Sverige och myndigheterna ligger ständigt steget efter. Därför är jag en av dem som förespråkar en ny form av lagstiftning, så kallad familjeklassning, som ska påskynda klassningen av nya droger. Jag intervjuades om detta i gårdagens Ekosändning. Lyssna gärna till reportaget i sin helhet här. 

Tull och polis i Sverige påträffar allt större mängder med internetdroger. Drogerna är många gånger lagliga i Sverige då myndigheterna måste klassa varje ny substans som olaglig, en i taget.
 
Jag tycker vi behöver bekämpa och möta hotet från nätdroger snabbare och effektivare. Då är det viktigt att man ser till att man klassar alla dessa farliga substanser som en familj.

Jag har tidigare bloggat om hur Folkhälsoinstitutet bedömer att det varje vecka kommer in en ny missbrukssubstans i Sverige. Läs gärna mer här.

Myndigheten har redan en lång lista substanser under utredning som ännu inte hunnit föreslås för klassning. Eftersom varje substans måste utredas enskilt, tar det mellan månader och år innan vissa nya internetdroger blir olagliga.

En så kallad familjeklassning skulle innebära att hela familjer av substanser skulle bli olagliga i ett svep. Vilket innebär att små molekylära förändringar i drogerna, inte skulle göra de lagliga - vilket är fallet i dag.

 

fredag 17 januari 2014

Våld och hot mot folkvalda är ett hot mot hela demokratin!



Listan på attacker med politiska motiv den senaste tiden kan tyvärr göras lång– nynazisterna som angrep den antirasistiska demonstrationen i Kärrtorp, den SD-politiker i Arlöv som fick en sprängladdning i sin brevlåda, en socialdemokratisk kommunalpolitiker som misshandlades i sitt hem, ledande politiker i Hällefors som hotades inför kommunfullmäktige som fick genomföras med skydd av säkerhetsvakter i november förra året.

I november 2013 berättade Expressen att i deras undersökning har 886 politiker uppgett att de har hotats, trakasserats eller utsatts för våld - bara för att de är politiker. 471 politiker uppger att de undviker vissa frågor för att de är rädda och 202 politiker har vid något tillfälle funderat på att lämna politiken på grund av hot, trakasserier eller våld.

Nu går min partikollega, tillika demokratiminister, Birgitta Ohlsson ut med att hon anser att det är dags att straffen skärps för den som utsätter politiker för trakasserier, hot eller våld. Hon tillsätter också en utredning om hur domstolarna dömer sådana brott idag.

DN skriver att utredaren Torsten Angervåg, chefåklagare i Norrköping, ska kartlägga hur domstolarna hittills har dömt i fall som rör hot och våld mot politiker. Redan i dag ger lagen visst utrymme för att se extra allvarligt på brott som är riktade mot förtroen­devalda politiker. Frågan är om det utnyttjas.

Jag ställer mig helt bakom Birgitta och tycker att detta är ett mycket bra initiativ! Vi kan aldrig acceptera hot, våld och trakasserier mot folkvalda (naturligtvis inte mot någon över huvud taget!) och i dagens alvarliga läge är det möjligt att hårdare lagstiftning måste till.

Enligt en undersökning gjord av Brottsförebyggande rådet (Brå) har var sjätte svensk politiker utsatts för hot, våld eller andra trakasserier med koppling till deras uppdrag som förtroendevalda. Detta är ett direkt och mycket allvarligt hot mot demokratin. Hela vår demokrati bygger på att människor vill och vågar engagera sig.

Det finns också en stor risk att politiker inte våga driva vissa frågor i rädsla för att bli hotade eller trakasserade. Detta sker inte minst på lokal nivå. Politiker på mindre ort kan vara väldigt utsatta om de t.ex. ska lägga ner en skola eller fatta beslut om att omhänderta ett barn.

Därför skjuter regeringen också till pengar för att Sveriges kommuner och landsting ska göra en kartläggning av hur säkerhetsarbetet sköts på lokal och regional nivå.

Frågan om folkvaldas säkerhet blir inte mindre aktuell och angelägen under detta år då vi har två valrörelser.

Regelbundna kontroller på svenska tingsrätter


Under de senaste ett och ett halvt åren har sex svenska tingsrätter: Malmö, Lund, Helsingborg, Göteborg, Södertälje och Blekinge, haft fasta säkerhetskontroller. I februari kommer även Örebro tingsrätt att införa fasta säkerhetskontroller i domstolen.

Den som besöker domstolen går igenom en kontroll som liknar säkerhetshetskontrollen vid flyget med exempelvis metalldetektorer och väskor som genomsöks. Vid dessa säkerhetskontroller hittade man under förra året i Malmö tingsrätt 1 153 farliga eller olämpliga föremål, varav åtta var knivar som föll under brott mot knivlagen och en tårgasspray.

Domstolarna har haft hotbilder mot sig och många gånger handlar det om en lokal brottslighet som ger sig till känna vid domstolen. Men det handlar också om en organiserad brottslighet som systematiskt ägnar sig åt att hota och skrämma vittnen till tystnad.

Under de senaste tre åren har Södertälje tingsrätt rapporterat om endast en incident av hot, våld eller trakasserier medan Blekinge hade 21, Lund 23, Göteborg 25, Helsingborg 54. Malmö tingsrätt hade 153 incidenter.

2013 kostade de fasta säkerhetskontrollerna 11 miljoner kronor extra för Domstolsverket.

Alla sex tingsrätter uppger att det har blivit mycket säkrare, lugnare och tryggare stämning under den här tiden. Det har man också fått höra från åklagare, målsäganden, vittnen och framför allt den egna personalen.


torsdag 16 januari 2014

Regeringen föreslår skärpta straff för dataintrång



Regeringen vill skärpa lagen om dataintrång och föreslår en särskild straffskala och rubricering för grovt dataintrång.

Vårt samhälle är i högsta grad beroende av fungerande informationssystem. Detta betyder att angrepp som innebär t.ex. tillgång till integritetskänslig information eller orsakar avbrott i dessa systems drift kan orsaka betydande skador. Tyvärr ser vi tecken på allt farligare och mer storskaliga angrepp mot informationssystem.

Bara under de senaste åren har flera företag, banker och myndigheter drabbats av dataintrång, där hackare försöker komma åt information som till exempel uppgifter om bank- eller kreditkortsnummer. Bland annat har hackare kommit åt skyddade personuppgifter hos Skatteverket och Kronofogden.

Lagen måste hinna med verkligen och därför är det bra att lagen om dataintrång skärps. Det är viktigt att det vid allvarliga fall av dataintrång kan dömas ut ett straff som motsvarar den skada och kränkning som brottet innebär. Förslaget är nu att straffet för grovt dataintrång ska vara fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Skadan i intrånget ska helt enkelt ha större betydelse för straffet.

Den nya lagen ska träda i kraft den 1 juli 2014.


måndag 13 januari 2014

NTU 2013: Sverige ett allt tryggare land



Idag presenterade Brottsförebyggande rådet (Brå) Nationella trygghetsundersökningen (NTU) från 2013. Rapporten visar att de senaste sju åren har andelen otrygga minskat från 21 till 15 procent. Samtidigt visar undersökningen att nära var fjärde kvinna känner sig otrygg när hon är ute ensam på kvällen. Var tionde kvinna till och med undviker att gå ut ensam på kvällen.

Det är naturligtvis glädjande att tryggheten över lag ökar i Sverige. Samtidigt visar NTU 2013 att vi har mycket kvar att göra. Det är oacceptabelt att var fjärde kvinna i Sverige känner sig otrygg när hon är ute ensam på kvällen.

Det måste råda trygghet i alla bostadsområden, för alla grupper och för individer i alla åldrar. Vi får aldrig finna oss i att det finns miljöer i Sverige där många människor inte längre orkar eller vågar anmäla brott. Viktigast för att vända utvecklingen är förebyggande arbete där polisen arbetar lokalt tillsammans med socialtjänst, skola, fritidsverksamheter och de boende. Det är lika betydelsefullt att rädda ungdomar från att dras in i brottslighet som att gripa, lagföra och låsa in de personer som just nu begår grova brott.

Vi i Folkpartiet är övertygade om att den bästa brottsbekämpande insatsen är att förebygga brottet. Det stora brottsförebyggande arbetet görs genom en bra politik för jobb, skola, integration och ett starkt föräldraengagemang. Tidiga och tydliga insatser mot brottslighet är en förutsättning för att Sverige ska vara ett tryggt land att leva i. 

Fler poliser som patrullerar våra gator och löser brott är också en tydlig trygghetsfråga. Under 2013 ökade Alliansregeringen resurserna till rättsväsendet med drygt 1,5 miljarder kronor. Totalt har vi höjt anslagen till polis och rättsväsende med över tio miljarder kronor sedan vi tillträdde 2006. Detta gör det möjligt för Sverige att nu ha fler poliser i tjänst än kanske någonsin tidigare. I dag bidrar fler än 20 000 poliser till att förebygga och utreda brott och skapa trygghet på gator och torg.

Läs gärna NTU 2013 här. 

E-cigaretter kan bli en ungdomsfälla



Vi vet att tobak markant ökar risken att drabbas av allvarliga sjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdom, diabetes och kronisk lungsjukdom. Ändå görs långt ifrån tillräckligt för att förebygga rökning. Det är hög tid att vi nu reglerar försäljningen av e-cigaretter och samtidigt lagstiftar om dold försäljning av tobaksprodukter. Detta skriver jag om idag, tillsammans med Allianskollegor, i Dagens Samhälle.

De flesta vuxna som röker dagligen har börjat som tonåringar, och det är därför oroande att rökningen bland ungdomar i gymnasiet ökar. Förrförra året rökte 39 procent av flickorna och 34 procent av pojkarna i gymnasiets årskurs 2. Det visar rapporten Skolelevers drogvanor 2012 från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Förklaringen kan vara den mycket intensiva marknadsföringen av tobaksprodukter i sociala medier där unga finns. Den ökade närvaron av tobaksprodukter på nätet bekräftades nyligen i en statlig utredning som presenterades för ansvarig minister Maria Larsson (KD). Forskning visar, enligt WHO, att när ungdomar experimenterar med tobak så beror det i ungefär en tredjedel av fallen på tobaksreklam eller annan marknadsföring.

Allt fler röster höjs för att tobaksprodukter inte ska få exponeras synligt på säljställen. Vi menar att det är hög tid för Sverige att, som i Australien, Kanada, Island, Irland, Norge, Finland, Storbritannien och Thailand begränsa möjlighet att marknadsföra tobak i handeln. De unga, som är mer mottagliga för tobaksreklam än vuxna, vill ha ett förbud. Det visar en undersökning som organisationen A Non Smoking Generation låtit Novus göra om svenska ungdomars inställning till skyltning av tobaksprodukter i butiker och liknande. Drygt 1 000 personer i åldrarna 16-25 år intervjuades, och resultatet visar att sex av tio tycker att Sverige bör införa ett förbud mot cigarettskyltning på försäljningsställen.

Forskning visar beslut om att ta bort all tobak från hyllorna har effekt. En internationell studie som har genomförts i fyra länder mellan åren 2006-2010 visar att dold försäljning minskar oplanerade inköp av tobak och att det i sin tur minskar ungdomars benägenhet att köpa cigaretter. Vid sidan av de produkter som vi ofta förknippar tobak med, har en relativt ny företeelse vuxit fram på den svenska cigarettmarknaden, nämligen elektroniska cigaretter – så kallade e-cigaretter. Vid användning av e-cigaretten bildas en ånga och nikotinet, som e-cigaretten ofta innehåller, inhaleras i lungorna och går ut i blodomloppet.

E-cigaretter kan bli en ungdomsfälla. De är snyggt designade och säljs som glass – med smak av choklad, vanilj och hallon. Parallellerna till alkoläsken är skrämmande och därför bör försäljningen regleras och kunskapen om effekterna öka. Redan i dag har sju av tio ungdomar hört talas om e-cigaretter, trots att det är ett så nytt fenomen. Och 12 procent av landets ungdomar i åldern 16-25 år har prövat e-cigaretter.

Det är hög tid att vi i Sverige reglerar försäljningen av e-cigaretter och samtidigt lagstiftar om dold försäljning av tobaksprodukter. Det skulle ligga helt i linje med regeringens ambitiösa folkhälsoarbete.

Henrik Ripa, riksdagsledamot (M)
Johan Pehrson, riksdagsledamot (FP)
Solveig Zander, riksdagsledamot (C)
Magnus Sjödahl, riksdagsledamot (KD)