måndag 31 mars 2014

Är klackromantiken värd priset?


Igår misshandlades en Djurgårdssupporter till döds på väg till den allsvenska premiären i Helsingborg. Detta är en tragedi. En tragedi för den avlidnes familj. Och en tragedi för svensk fotboll. Nu måste varje äkta fan ställa sig frågan: Är klackromantiken värd priset?

Bland det värsta är att vi är många som inte är förvånade över dödsfallet. Många menar att det bara var en tidsfråga innan någon skulle dö i bråk mellan fotbollshuliganer. Bland annat skriver Johan Esk i DN att ”frågan inte var om våldet i svensk idrottsskugga skulle skörda sitt andra dödsoffer. Utan när".

Fotbollsvåldet förstör för klubbar och äkta fans. Supporterkulturen ger själ åt klubbar och föreningar och förstärker upplevelsen för publiken. Men våld och skadegörelse får aldrig tolereras. För idrotten är det här en avgörande framtidsfråga.

Det idrottsrelaterade våldet har varit uppe för diskussion under lång tid. Som ledamot i riksdagens justitieutskott om som hängiven fotbollsälskare har jag länge påtalat nödvändigheten i att åtgärder behöver vidtas för att komma tillrätta med huliganismen. Vi måste bekämpa huliganismen och samtidigt slå vakt om att idrottsevenemangen i våra högsta serier får bibehålla sin status som folkfester. Det är sannolikt inte svårt att stoppa våldet kring idrotten i allmänhet och kring fotbollen i synnerhet. Frågan är bara hur vi gör det utan att ta död på den passion som finns för så många av oss som älskar fotboll.

Så sent som förra veckan skrev jag och mina allianskollegor som hur vi nu nästa steg i kampen mot idrottsvåldet. Läs mer om detta här. Regeringen har gjort flera insatser mot ordningsstörningar vid idrottsarrangemang; resurser har tillskjutits och polisnotorna tagits bort, lagstiftningen har skärpts, nationella samordnare har tillsatts och möten har genomförts med företrädare för idrottsföreningar och organisationer. En del är gjort, men mer finns att göra. Både på lagstiftningsnivå och på klubbnivå.

tisdag 25 mars 2014

Nästa steg i kampen mot idrottsvåldet

Det idrottsrelaterade våldet är ett stort problem vid landets arenor. Från Alliansens sida är vi fast beslutna om att bekämpa huliganismen och slå vakt om att idrottsevenemangen i våra högsta serier får bibehålla sin status som folkfester. Vi ser att det finns skäl att oroas över vad oppositionspartiernas förslag skulle innebära för idrottsvåldets utbredning i Sverige. Supporterkulturen ger själ åt klubbar och föreningar och förstärker upplevelsen för publiken. Men våld och skadegörelse får aldrig tolereras. För idrotten är det här en avgörande framtidsfråga. Regeringen har gjort flera insatser mot ordningsstörningar vid idrottsarrangemang; resurser har tillskjutits och polisnotorna tagits bort, lagstiftningen har skärpts, nationella samordnare har tillsatts och möten har genomförts med företrädare för idrottsföreningar och organisationer.

Nu tar vi nästa steg i kampen mot idrottsvåldet. Expertisen och idrottsrörelsen är eniga om att den mest verkningsfulla åtgärden mot bråkiga supportrar är att helt utestänga dem från matcher genom så kallad tillträdesförbud. Det kan ske vid våldsverkande, ordningsstörande eller allmänfarliga aktiviteter inne på arenorna. Hittills har tillträdesförbud kunnat meddelas i upp till ett år. Regeringens nationella samordnare föreslog att den längsta tiden för tillträdesförbud bör förlängas till tre år och regeringen beslutade tidigare i år om en proposition. Det finns en bred majoritet bakom detta förslag, både inom idrottsrörelsen och i Sveriges riksdag.

Utredningen prövade också noggrant frågan om en anmälningsplikt, där störande supportrar har skyldighet att infinna sig på en polisstation i samband med match. Utredaren visade att en sådan ordning inte enkelt kan införas i Sverige. Den skulle medföra omfattande praktiska problem såväl för enskilda som för polisen. Den skulle också innebära en inskränkning för enskilda som inte står i proportion till behov eller resultat man vill uppnå. Remissutfallet visade att det inte finns något stöd för en sådan åtgärd, varken bland rättsinstanser eller inom idrottsrörelsen. Till synes oberörda av förslagets många baksidor och fortsätter Socialdemokraterna att driva denna fråga som ett av partiets främsta vapen i kampen mot det idrottsrelaterade våldet. Deras framhärdande i denna fråga står i kontrast mot Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som med bestämdhet vill avslå det förstärkta tillträdesförbudet.

Vi menar att detta är oseriöst och att det finns skäl att känna oro för vad en rödgrön politik i praktiken skulle innebära. Idrottsrörelsen och Sveriges alla idrottsälskare har i vart fall ett säkert kort att rösta på om man vill se ett fortsatt framgångsrikt arbete mot idrottsvåldet under nästa mandatperiod. Vi inom Alliansen värnar svensk idrott med dess internationella framgångar, och hoppas på fortsatt förtroende i kampen mot idrottsrelaterat våld och huliganism.

Detta skriver jag tillsammans med mina allianskollegor i Justitieutskottet, Caroline Szyber (KD),
Krister Hammarbergh (M) och Johan Linander (C) i bland annat Piteå-Tidningen.

fredag 14 mars 2014

Viktiga debatter i kammaren

Den senaste veckan har vi haft debatter i kammaren som ligger mig varmt om hjärtat. Vi har bland annat debatterat unga människor som begår brott, kriminalvård och hur våldsutsatta kvinnor bör få stäkt skydd.

Unga lagöverträdare - vi måste vara tidiga och tydliga i våra reaktioner 
Många ungdomar begår brott, och vissa riskerar att fastna i en kriminell livsstil. Därför måste det första brottet också bli det sista. Då krävs det tidigare, tydligare och mer samordnade reaktioner från hela samhället.

Ungdomar som hamnar i brottslighet har ofta andra problem, till exempel trasiga hemförhållanden. Det är viktigt att skola, polis och socialtjänst samarbetar så att stödinsatserna blir rätt.

Det verkliga sveket är att inte ingripa när unga begår brott eller använder droger. Vi vill därför att ungdomar på glid ska mötas av tydliga och tidiga reaktioner, och snabb hjälp att bryta med en destruktiv livsstil. Samhällets insatser ska visa respekt för den unges integritet och samtidigt klargöra att brottsligt handlande aldrig kan accepteras.

Lyssna gärna på debatten här. Mitt inlägg börjar vid ca 32 minuter in i debatten.


Kriminalvård - bra kan alltid bli bättre
Kriminalvårdens viktigaste uppgift är att se till så att färre återfaller i brott. Då måste vi satsa på en kriminalvård där arbete, behandling och utbildning ska löna sig. Jag vill se en human, individanpassad och effektiv kriminalvård, med tydliga mål och ökade resurser.

Alliansregeringen har kraftfullt förbättrat situationen i våra fängelser. I dag slås det rekord vad avser arbete, behandling och utbildning på våra fängelser, samtidigt som rymningarna och narkotikatillgången har minskat.

Mitt första debattinlägg kommer ca 53 minuter in i debatten.


Våld mot kvinnor - en fråga om demokrati och grundläggande mänskliga rättigheter

Varje år dör i genomsnitt 17 kvinnor efter våld av någon de har eller har haft relation till. Varje år flyr 300 kvinnor och 1000 barn till kvinnojourernas beskydd. Vi kan aldrig acceptera att kvinnors liv begränsas av män som förföljer, hotar och misshandlar.

Förebyggande åtgärder är av största vikt, men jag vill också se skärpt straff för mord. De män som slår ihäl kvinnor förtjänar i regel att dömas till livstid fängelse. Vi måste markera allvaret med att ta livet av andra människor.

De kontaktförbud som finns för att skydda utsatta och förföljda kvinnor överträds allt oftare. För att komma till rätta med denna allvarliga utveckling och hjälpa redan utsatta kvinnor i deras situation behövs förändringar i lagstiftningen och tydliga kommunala insatser.

Vi måste öka användningen av elektronisk fotboja. Jag och mitt parti vill att kontaktförbud med fotboja ska kunna beslutas om som en förstahandsåtgärd. Både hotbilden och offrets rätt till rörelsefrihet ska väga tyngre än idag. Här ingår också att ytterligare stärka offrets skydd vid frisläppande av fängelsedömda. Förövare som dömts för grova brott mot närstående också ska kunna få kontaktförbud med fotboja direkt efter fängelsetiden.

Samtidigt räcker det inte med att enbart lagstiftningen stärks. Ett stort ansvar vilar på kommunernas axlar. Det är av största vikt att vi får till fler skyddade boenden i kommunerna runt om i Sverige och att stödet till kvinnojourerna fortsätter och förstärks. Kvinnojourerna spelar en nyckelroll i att ta hand om och ge stöd till våldsutsatta kvinnor och de skyddade boendena är en mycket viktig fristad för utsatta kvinnor och barn.

Mäns våld mot kvinnor är den mest akuta jämställdhetsfrågan. Men rätten att inte utsättas för våld är inte bara en jämställdhetsfråga, utan i högsta grad också en fråga om demokrati och grundläggande mänskliga rättigheter.

Mitt första inlägg i debatten kommer vid ca 54 minuter.

tisdag 11 mars 2014

Framtiden börjar i klassrummet

Idag presenterar alliansregeringen den enskilt största satsningen i vårbudgeten – ”Lågstadielyftet”. Med insatser på 2,3 miljarder per år vill regeringen höja kvaliteten på skolundervisningen i de lägre årskurserna.

Erfarenheterna säger oss att elevens framgång i skolan grundläggs redan i lågstadiet. Därför är det av största vikt att kvaliteten på undervisningen höjs under lågstadieåren.

Den elev som inte lärt sig läsa, skriva och räkna under sina första tre år i skolan riskerar att halka efter och få större problem senare under skoltiden. Om alla barn ska ha möjlighet att växa utifrån sina egna förutsättningar krävs att det att alla barn blir sedda och få rätt stöd och insatser tidigt.

Lågstadielyftet handlar om att utbilda lågstadielärare och satsa på högre kvalitet i elevernas utbildning genom mindre klasser eller fler lärare i klassrummet, fler halvklasstimmar, fler anställda speciallärare och fler utbildade lågstadielärare.

Alliansregeringen presenterade nyligen att speciallärarutbildningen kommer att byggas ut, med 600 nybörjarplatser per år, från och med 2015. Nu ger Lågstadielyftet möjlighet att anställa fler speciallärare. Vi vill också att fler lågstadielärare ska utbildas så att fler elever kan möta duktiga lärare. Därför är vår ambition att bygga ut lågstadielärarutbildningen.

Genom Lågstadielyftet får vi fler utbildade lärare och ökad lärartäthet. Det betyder två utbildade lärare i en klass, snarare än fler elevassistenter. Som mest innebär förslaget en minskning med som mest fem elever per lågstadieklass.

Samtidigt är det viktigt att säga att bättre resultat inte kommer av automatik enbart genom att öka resurserna och personalen. Resurserna måste också användas på rätt sätt. Internationell forskning visar att mindre klasser under de första skolåren kan ge positiva effekter på elevernas resultat, särskilt om lärarens kompetens utnyttjas på bästa sätt.

Därför får varje kommunal och fristående skola möjlighet att själv bestämma hur de vill använda statsbidraget - utifrån sina egna förutsättningar och behov. Mindre klasser är en möjlighet, men även halvklasser kan vara ett alternativ. Med halvklasstimmar får läraren mer tid för varje elev och det blir dessutom lugnare och ökad studiero i klassrummet.

Detta är en viktig satsning för de ca 450 000 elever som befinner sig i förskoleklass till och med årskurs 3. Men det är större än så. Det är viktigt för Sverige. Utbildningen i Sverige ska ha hög kvalitet, för elevernas skull, men också för jobben. Genom att utbilda och stärka arbetskraften får vi ett rikare och bättre Sverige. Det är bra för människor, för jobben och för Sveriges konkurrenskraft.

måndag 10 mars 2014

Dags att stärka skyddet för hotade kvinnor

Folkpartiets riksmöte i Örebro är över. Bra dagar. Viktiga dagar. Och viktiga besked. I lördags, på internationella kvinnodagen, kom Folkpartiet med förslag på ytterligare åtgärder för att stärka skyddet för hotade kvinnor.

Varje år mördas 17 kvinnor av en man i en nära relation och de kontaktförbud som finns för att skydda utsatta och förföljda kvinnor överträds allt oftare. För att komma till rätta med denna allvarliga utveckling och hjälpa redan utsatta kvinnor i deras situation behövs förändringar i lagstiftningen och tydliga kommunala insatser.

Jag och mitt parti vill att kontaktförbud med fotboja ska kunna beslutas om som en förstahandsåtgärd. Både hotbilden och offrets rätt till rörelsefrihet ska väga tyngre än idag. Vi behöver också stärka offrets skydd vid frisläppande av fängelsedömda. Förövare som dömts för grova brott mot närstående också ska kunna få kontaktförbud med fotboja direkt efter fängelsetiden.
 
Samtidigt räcker det inte med att enbart lagstiftningen stärks. Ett stort ansvar vilar på kommunernas axlar. Det är av största vikt att vi får till fler skyddade boenden i kommunerna runt om i Sverige och att stödet till kvinnojourerna fortsätter. Kvinnojourerna spelar en nyckelroll i att ta hand om och ge stöd till våldsutsatta kvinnor och de skyddade boendena är en mycket viktig fristad för utsatta kvinnor och barn. Läs gärna mer om våra förslag här.

onsdag 5 mars 2014

Ny teknik. Nya lagar.

Jag är på precis väg till Adolf Fredriks Musikklasser för att tillsammans med mina kollegor i Alliansen, Juridikinstitutet och eleverna diskutera vad vi kan göra mer för att motverka s k näthat.

Skriver om några av våra nya skarpa lagförslag i dagens Aftonbladet.

Integritet på nätet handlar lika mycket om allas rätt att få tillträde utan att förföljas av hatare som att myndigheternas tvångsåtgärder skall vara reglerade och begränsade i lag. Allt eftersom tekniken utvecklas så måste lagstiftningen göra det samma. Balansgången är alltid svår och inte blir den lättare när teknika skapar fantastiska möjligheter.