fredag 29 augusti 2014

Lindra straffet för den som bidrar till uppklarning

Idag skriver jag tillsammans med Alliansens rättspolitiska företrädare att fler brott måste klaras upp och vilka förslag vi har för att åstadkomma detta. Alliansregeringen föreslår bland annat i ett nytt lagförslag att den som medverkar till att den brottslighet som man själv begått klaras upp ska kunna få en viss strafflindring. Läs gärna artikeln i sin helhet här.





 

Tystna inte om Iraks båda folkmord!

Det pågår två folkmord i norra Irak just nu. Ett på assyrier/syrianer/kaldéer och ett på yazidier. Det är viktigt att prata om båda dessa folkmord, då behovet av stöd är som störst när ett folk håller på att förintas. Islamistiska staten (IS) håller i skrivande stund på att föra Mellanöstern tusen år bakåt i tiden.

”Konvertera, betala eller dö!” skanderade IS innan Iraks miljonstad Mosul tömdes på sin kristna befolkning under juli månad. Det är inte bara Mellanöstern som hotas, utan också västvärlden. Vi närmar oss ett nytt elfte september och i en videohälsning från IS till USA halshuggs en amerikansk journalist. Äktheten i videon har ännu inte bekräftats men dessa halshuggningar är vardagsmat för IS-soldaterna, vars skräckpropaganda har blivit det främsta vapnet i grundandet av ett kalifat. Ett sunnitiskt fundamentalistiskt imperium där brutala sharialagar råder och där kristna män korsfästs, barn knivhuggs och kvinnor våldtas i islams namn.

En etnisk rensning på Iraks ursprungsbefolkning har pågått i det tysta i snart tio år, uppåt en miljon assyrier/syrianer/kaldéer har flytt varav tiotusentals har kommit till Sverige, men det är först nu som allmänheten har börjat förstå vidden av det systematiska våldet. Numera är det uppenbart även för Europa att det pågår ett folkmord i Irak och lite längre västerut hotas den syriska staden Hasake att gå samma öde till mötes. Vi bevittnar ett nytt Seyfo, folkmordet 1915, men Europa och Sverige har hittills inte visat prov på handlingskraft. Det är bråttom nu. Vi hoppas att det inte är för sent.

En annan folkgrupp som just nu håller på att utplånas i staden Sinjar i västra Irak är yazidierna, också en ickemuslimsk folkgrupp som ofta och felaktigt, kallas ”djävulsdyrkare”. Vi är djupt oroade för de tiotusentals yazidier som har fördrivits upp i bergen, omringade av IS-terrorister som vill våldta och döda. Det finns många hjärtskärande berättelser, bilder och grymma filmer som läggs upp på sociala medier, oftast dokumenterade av IS för att sprida skräckpropaganda. Den psykologiska krigföringen är effektiv mot folkgrupper som inte har egna försvarsstyrkor, människor som endast kan svara med att fly, gång på gång.

Sociala medier har samtidigt varit ett effektivt verktyg för att upplysa medier och makthavare om de etniska resningarna som har pågått allt sedan IS gjorde entré för ett par månader sedan. ”A demand for action” är ett globalt initiativ för att stödja skyddet av assyrier/syrianer/kaldéer och andra minoriteter. Nätverket och dess initiativtagare, svensk-syriske journalisten Nuri Kino, har också blivit en stark röst för yazidierna. Det är svårt att kortfattat beskriva mänskligt lidande, men i en Facebook-statusuppdatering sammanfattar han det i två meningar: ”’She was gone. Then we saw photos on internet, she was 8, the dress I bought her; she was killed in it.’ I’m on the phone with a Yazidi grandfather now.” (Översättning, red: ”’Hon var borta. Då såg vi bilder på internet, hon var åtta år, hade på sig klänningen som jag köpt åt henne; hon var dödad i den.’ Jag talar på telefon nu med en yazidisk farfar.”)

Det är uppenbart att världssamfundet gör alldeles för lite, trots FN:s humanitära insatser och USA:s flygbombningar mot IS. Carl Bildts besök i Erbil är uppskattat och en viktig markering att Sverige och EU rör sig i rätt riktning. Det viktigaste budskapet är att hjälpa människorna på flykt att ”återvända i säkerhet till sina hembygder”.

Vi hoppas framförallt att det inte är försent och att Sverige och utrikesministern intensifierar sitt arbete för att förhindra utrotning av assyrier, yazidier och andra skyddslösa minoriteter i Irak och Syrien. Men vi kräver att media och makthavare diskuterar båda folkmorden när norra Irak kommer på tal. Vi vill inte jämföra tragedier, men vi vill att alla som utsätts för folkmord ska uppmärksammas, det är det minsta vi kan göra.

Folkpartiet har sedan lång tid hörsammat assyriernas och andra minoriteters rop på frihet genom beslut på vårt landsmöte 2011 om att verka för upprättandet av ett lokalt självstyre för assyrier/syrianer/kaldéer på Nineveslätten i nordvästra Irak. Vi hoppas att fler partier och länder ansluter sig till den här linjen.

Detta skriver jag tillsammans med riksdagskandidaten Ninos Maraha i Hemmets vän.


torsdag 28 augusti 2014

Rösta för riktiga jobb till unga

Sverige står inför viktiga vägval. Jobben behöver bli fler, ungdomar komma in på arbetsmarknaden och integrationen förbättras.

För många unga är det svårt att få in en fot på arbetsmarknaden, att få det första jobbet. Det är naturligt att man saknar erfarenheter och därför finns ofta inkörsporten på arbetsmarknaden i servicesektorn. Det är många som har börjat sitt yrkesliv på det lokala hotellet, fiket eller McDonalds.

Vi vet hur viktigt det är att ha ett jobb. Det innebär en egen försörjning och att känna sig behövd. Det ger möjlighet att skaffa sig en bostad, att vara självständig och att ta makten över sitt liv.
Därför har det varit centralt för alliansregeringen att öppna fler dörrar in på arbetsmarknaden för unga.
Genom bland annat sänkt restaurangmoms har det blivit mer attraktivt att anställa unga. Nyligen släppte Visita en rapport som visar att restaurangmomsen har skapat mer än 7 000 nya helårsarbeten i hela landet. Momssänkningen som genomfördes 1 januari 2012 har ökat omsättningen, begränsat prisutvecklingen och skapat nya jobb. En majoritet av de nya jobben har gått till unga under 25 år och nära hälften till utlandsfödda.

Dessa jobb är nu hotade. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna går till val på att höja restaurangmomsen. Det kommer leda till högre priser och lägre omsättning i restaurangsektorn och tusentals unga som förlorar jobbet. Dessutom vill de rödgröna höja kostnaden för att anställa unga, vilket hotar än fler ungdomsjobb.

Oppositionen vill höja skatterna på ungdomsjobb och använda pengarna till höjda bidrag och till att slussa in unga i olika åtgärder. Det ger färre unga i jobb och fler som fastnar i utanförskap.
Detta är helt fel väg att gå. Vi i Folkpartiet vill istället skapa fler vägar in på arbetsmarknaden för unga.

Vi har inte råd att tacka nej till några jobb och särskilt inte de jobb som underlättar för ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden. Det är de som har störst behov av att få in en första fot på arbetsmarknaden som har störst nytta av den sänkta restaurangmomsen. Socialdemokraterna vill straffbeskatta bort de jobbchanser skattesänkningen ger för just dessa människor.


Detta skriver jag i dagens VästerviksTidningen tillsammans med Sverker Thorén riksdagskandidat för FP i Kalmar län. Här finns artikeln.

måndag 25 augusti 2014

Det måste bli enklare att få bort farliga substanser från marknaden

Vi står inför en jätteutmaning när det gäller droger. Tillgängligheten av narkotika ökar. Inte minst de så kallade nätdrogerna har ökat explosionsartat och allt fler unga människor brukar narkotika. Vi måste komma till rätta med detta - nationellt och lokalt, med tidiga och tydliga insatser och med rätt vård. Den organiserade brottsligheten som ligger bakom ska beskämpas hårt! Det ska vara svårt att knarka men lätt att få hjälp.

Om detta skriver jag tillsammans med Anna Ågerfalk (landstingsråd i Örebro), Karolina Wallström (kommunalråd i Örebro) och Christina Örnebjär (gruppledare för FP i Kumla). Artikeln går också att läsa här.



Vi har på nära håll studerat vad som sker i narkotikans spår. Besök hos vårdpersonal, poliser, socialtjänst och ideella föreningar slutar ofta med samma besked. Det märks inte alltid direkt, men droger tar sakta men säkert över många ungas liv. Framtidstro kan snabbt ersättas med en kamp för livet.

Att stoppa unga från att hamna i missbruk är en kamp vi måste föra på bred front. Det finns inget krig mot narkotikan, utan det handlar om att vi med bred samverkan på alla nivåer trycker tillbaka drogernas skadeverkningar. De brottsbekämpande myndigheterna måste göra sitt för att motverka tillgången. Samtidigt måste tillgängligheten till stöd och vård säkras. Det ska vara svårt och jobbigt att använda narkotika, men lätt att få vård.

Polisens nya nationella organisation måste klara av att fokusera på både centrala kraftinsatser mot den grova organiserade brottsligheten som driver in narkotika i landet samtidigt som den lokala polisens arbete nära medborgarna stärks. Straffen för den som säljer större mängder narkotika måste skärpas. Samarbetet inom EU måste stärkas vad avser polisens gränsöverskridande operativa insatser mot drogkartellerna. Tullens ökade beslag av viss narkotika på senare tid är välkommen, men vi ser gärna ökade resurser för tullens arbete kommande år

De som beställer narkotika via nätet finns i alla åldrar, men de allra flesta är unga. Den svenska förstörandelagen gör stor nytta ute i missbruksmiljöerna och på våra gator, men står inte emot floder av nya preparat. Det måste därför bli enklare att få bort farliga substanser från marknaden, genom att tillåta att preparat som kemiskt liknar varandra klassas som narkotika eller hälsofarliga i grupp, så kallad familjeklassning.

I dag utreds varje misstänkt ”narkotiskt ämne” var för sig av Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket, innan regeringen fattar själva beslutet. När ett visst preparat har förbjudits ändrar tillverkaren snabbt någon kemisk molekyl så att en liknande drog åter kan säljas lagligt via Internet – tills myndigheterna hinner utreda och stoppa även den.

Detta är en katt-på-råtta-lek, med cyniska kriminella, som har som idé att unga människor ska förstöra sina liv. Folkpartiet ser gärna en specialenhet hos ansvarig myndighet som endast har till uppgift att just snabbklassa ny narkotika som kommer i omlopp.

Vård och förebyggande arbete är centralt. Det måste dock bedrivas långsiktigt och med stor uthållighet i hela vårt län. Det är med sorg vi nu ser konsekvenserna av att det, en gång banbrytande, drogförebyggande arbetet i Kumla gått i stå. Örebro har inom ramen för ÖREFÖR-teamet lyckats bättre med att uthålligt knyta ihop socialtjänstens fältarbete för unga tillsammans med polisens narkotika- och ungdomsenhet. Deras samarbete tillsammans med skolan gör stor skillnad för att möjliggöra tidiga insatser.

Vi vill dock göra mer. Landstinget skulle behöva satsa ytterligare fem miljoner årligen för att under Beroendecentrums paraply nå ut till fler med viktiga vård- och informationsinsatser i hela länet. Varje tonårsförälder ska vara uppdaterade på det allvarsamma läget och riskerna med droger. Örebro kommun behöver satsa på ytterligare fältassistenter som ute i närområden återkommande kan möta ungdomar där de vistas. Kumla kommun behöver återupprätta det nära arbete som tidigare bedrivit inom ramen för Kumla mot Narkotika. För att det ska fungera behövs minst en heltidstjänst ytterligare.

SiS som levererar tvångsvård i statlig regi av unga har under senare år gjort en viktig resa från förvaring till mer av förändringsfokus genom mer skola och mer barnfokus enligt barnkonventionen. Fler kommuner måste dock mäkta med att skicka drogberoende eller utsatta unga på just vård. Därför arbetar vi för ett ökat statligt finansieringsansvar för just missbruksvården av unga.
Samarbetet mellan alla länets kommuner och polisen måste utvecklas i framtida samarbetsavtal. Inget socialt arbete kommer lyckas om inte vi har kampen på droger högt upp på agendan. För oss är detta en prioriterad fråga också efter valet.

 

NA frågar ut politiker


Frågorna och svaren jag ger:

1) Vilken är ditt partis viktigaste fråga?
Svar: Skolan och bildningen. Ämnen vi burit i många år och vill fortsätta att bära.

2) Vilken är din viktigaste fråga?
Svar: Trygghetsfrågor. Det är för många som får sitt liv förstört av våld och annan kriminalitet och det är ofta de redan utsatta. Jag vill se ett större förebyggande arbete, där skolan är det mest centrala och jag vill även se fler lokala poliser.

3) Vilken är dina politiska motståndares viktigaste fråga?
Svar: De vill sälja in bilden av att Sverige är dåligt och blivit sämre under de senaste åren. Men siffror visar faktiskt att vi ligger i topp på mycket. Till exempel sjukvårdskvalitet. Jag tror att valet kommer att handla om hur mycket vi värderar verkligeheten.


tisdag 19 augusti 2014

Demonstration mot ISIS

I lördags medverkade jag i en demonstration mot barbariet i norra Irak och i Syrien. Det var mäktigt.

När vi debatterar mest inrikespolitik i vår svenska valspurt är det bra att vi ändå orkar lyfta blicken.
Det folkmord vi ser i norra Irak och delar av Syrien är ofattbart. Propagandafilmerna från ISIS är ju bisarra när de ställs i kontrast till de vittnesmål som ges och redovisas av sektens sinnessjuka brutalitet.

Mitt budskap var tydligt. Sverige måste försöka göra mer. Vi är ska vara en humanitär stormakt på plats och genom att ge skydd. Vi ska stödja och medverkar på olika sätt för att även med militära medel slut förmågan att döda hos dessa galna mördare i ISIS. Långsiktigt stöd för skydd skall ges till minoriterna i området.

Viktigt möte om kampen mot narkotika i Västerås

Förra veckan besökte jag och Ragnhild Källberg från FP Västerås poliser som arbetar i motvind mot narkotikan. Mer behöver göras i hela Sverige för att minska utbudet och efterfrågan bland ungdomar.  Det skall vara svårt att droga och lätt att får vård.



måndag 18 augusti 2014

Alliansen bygger Sverige

I dag reser jag tillsammans med de andra allianspartiernas gruppledarna till bland annat Gävle där vi ska besöka företaget Svensk Cater. Vi reser tillsammans runtom i Sverige för att lyssna till lokala arbetsgivare och arbetstagare om deras utmaningar. Tillsammans arbetar vi nu med att slutföra vårt gemensamma Alliansvalmanifest som kommer att lägga ramarna för Alliansens politik för fler jobb och en stark svensk ekonomi under nästa mandatperiod.

Sedan Alliansen fick väljarnas förtroende 2006 så har jobben blivit över 250 000 fler, och det är bara början. Alliansen har ett mycket ambitiöst jobbmål. Fram till 2020 är vår målsättning att ytterligare 350 000 jobb ska växa fram så att över fem miljoner personer är i sysselsättning år 2020. För att vi ska nå vårt mål måste vi fortsätta driva en aktiv reformpolitik.

Det handlar bland annat om att se till så att det blir ännu enklare och lättare att starta och driva företag. Det handlar om att rusta dagens unga för att ta morgondagens jobb genom att satsa på bland annat mer matematikundervisning i skolan samt bättre utvecklingsmöjligheter för skickliga lärare. Vi vill också fortsätta ge stöd för fler yrkesintroduktionsanställningar där ungdomar kombinerar praktik med utbildning och på så sätt får in en första fot på arbetsmarknaden. Samtidigt vill vi gå vidare med Sverigebygget.

Sverigebygget innebär en historisk modernisering av svensk järnväg, att vi knyter Sverige starkare till Europa med ytterligare en Öresundsförbindelse, förstärkta förutsättningar för handel med förbättringar av hamnen i Göteborg samt att vi prövar förutsättningarna för att bygga ut järnvägen i norra Sverige, bland annat genom Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall.

Satsningarna möjliggör för att bygga minst 100 000 nya bostäder. Det handlar om jobb, bostäder och infrastruktur i dag som ger ökade möjligheter för tillväxt under lång tid framöver.

Till skillnad från Alliansen varken uppträder de fyra oppositionspartierna tillsammans eller presenterar gemensamma politiska förslag. När vi i dag fortsätter våra gemensamma resor i Sverige undrar vi vilka besök eller aktiviteter Socialdemokraternas gruppledare Mikael Damberg, Miljöpartiets två gruppledare Mehmet Kaplan och Gunvor Ericson samt Vänsterpartiets Hans Linde genomför tillsammans?

Utan gemensam förberedelse och utan en samlad politik hotas jobben. Sammantaget saknar Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet gemensamma finansieringslösningar för två av tre av deras samlade vallöften.

När de genomför löftesturnéer efter varandra väcks frågor om det är genom nedskärningar av offentlig verksamhet, såsom skolan, genom ytterligare kraftiga skattehöjningar på jobben eller genom svikna löften de tänker få ihop en budget.

Oberoende av vilken väg de väljer hotar kärnan i deras politik tillsammans med oviljan att forma ett samlat budgetalternativ främst jobben. Alliansens svar är istället tydligt. Vi tänker fortsätta arbeta aktivt för att ytterligare 350 000 ska få ett arbete till år 2020 och bygga Sverige starkare genom Sverigebygget. Här står vägvalet för Gävle och Sverige den 14 september.

Sverige och FN måste hjälpa de kristna i Irak

"Konvertera, betala eller dö!" skanderade Islamiska Staten (IS, tidigare ISIS) innan Iraks miljonstad Mosul tömdes på sin kristna befolkning under juli månad.

I dag hotas hela Mellanöstern, särskilt kristna och ickemuslimska folkgrupper av IS bygge av ett kalifat, ett sunnitiskt fundamentalistiskt imperium där brutala sharialagar råder och där kristna män korsfästs, barn knivhuggs och kvinnor våldtas i islams namn.

En etnisk rensning på Iraks ursprungsbefolkning har pågått i det tysta i snart tio år, uppåt en miljon assyrier/ syrianer/kaldéer har flytt varav tiotusentals till Sverige, men det är först nu som allmänheten har börjat förstå vidden av det systematiska våldet. Numera är det uppenbart även för Europa att det pågår ett folkmord på assyrier/syrianer/ kaldéer i Irak och lite längre västerut hotas den syriska staden Hasake att gå samma öde till mötes.

Vi bevittnar ett nytt Seyfo, folkmordet 1915, men Europa och Sverige har hittills inte visat prov på handlingskraft.

Det är bråttom nu. Vi kan bara hoppas att det inte är för sent.

En annan folkgrupp som just nu håller på att utplånas i staden Sinjar i västra Irak är yazidierna, också en ickemuslimsk folkgrupp som ofta, felaktigt, kallas "djävulsdyrkare".

Det är med största oro vi ser rapporter om de tiotusentals yazidier som har fördrivits upp i bergen, omringade av IS-terrorister som vill våldta och döda. Det finns många hjärtskärande berättelser och bilder och grymma filmer som läggs upp på sociala medier, oftast dokumenterade av IS för att sprida skräckpropaganda.

Den psykologiska krigföringen är effektiv mot folkgrupper som inte har egna försvarsstyrkor, människor som endast kan svara med att fly, gång på gång.

Sociala medier har samtidigt varit ett effektivt verktyg för att upplysa medier och makthavare om de etniska resningarna som har pågått allt sedan IS gjorde entré för ett par månader sedan.

"A demand for action" är ett globalt initiativ för att stödja skyddet av assyrier/ syrianer/kaldéer och andra minoriteter. Nätverket och dess initiativtagare, svenskassyriske journalisten Nuri Kino, har också blivit en stark röst för yazidierna.

Det är svårt att kortfattat beskriva mänskligt lidande, men i en Facebook-status-uppdatering sammanfattar han det i två meningar: "She was gone. Then we saw photos on internet, she was 8, the dress I bought her; she was killed in it." I'm on the phone with a Yezidi grandfather now.

Det är uppenbart att världssamfundet gör alldeles för lite, trots FN:s humanitära insatser och USA:s flygbombningar mot IS. Vi hoppas framför allt att det inte är för sent och att Sverige och utrikesministern intensifierar sitt arbete för att förhindra utrotning av assyrier, yazidier och andra skyddslösa minoriteter i Irak och Syrien.

Folkpartiet har sedan lång tid hörsammat assyriernas och andra minoriteters rop på frihet genom beslut på vårt landsmöte 2011 om att verka för upprättandet av ett lokalt självstyre för assyrier/syrianer/ kaldéer på Nineveslätten i nordvästra Irak. Vi hoppas att fler partier och länder ansluter sig till den här linjen.


fredag 15 augusti 2014

Så ökar vi tryggheten i utanförskapsområden

Det är med en växande oro som vi följt senaste årets kravaller och upplopp i Skäggetorp och Berga. Med anledning av den senaste tidens kravaller och upplopp utanför Linköping skriver jag idag i Corren  tillsammans med vår demokratiminister Birgitta Ohlsson och Samad Tiemori, ordförande i Skäggetorps geografiska utskott. Läs gärna artikeln här.

Utvecklingen med kriminella gäng, misshandel och attacker mot medborgare, poliser och räddningstjänst är tragisk och något som vi från politikens håll tar på största allvar.

I områden med stor arbetslöshet, trångboddhet och social oro finns också grogrunden för utanförskap och stor frustration – inte minst bland ungdomar. Detta är allvarligt och något som vi måste ta på största allvar för att undvika att ett område blir ett centrum för kriminalitet, gäng och organiserad brottslighet.

Vi måste göra mer för att öka tryggheten. Folkpartiet liberalerna arbetar för en rättspolitik som förenar det brottsförebyggande och det brottsbekämpande arbetet. Det bästa är om ett brott aldrig begås och därför är det breda arbetet för en modern kunskapsskola, socialt förebyggande insatser och en arbetslinje för fler jobb så viktigt.

För att öka tryggheten behöver polisen finnas där medborgarna finns. Skäggetorp behöver fler närpoliser och ansikten som de boende i stadsdelen känner igen.

Författaren Inti Chavez skrev häromåret "att försöka tända eld på en skola är inte en revolutionär handling som för samhället framåt, lika lite som ett bokbål är det. Brända bilar, kulturhus och skolor är inte ett tecken på att folket äntligen reser sig upp för att göra uppror. Denna infrastruktur som omvandlas till aska är medel för förortsbors frigörelse. Medel som någon nu vill ta ifrån dem."

torsdag 14 augusti 2014

Närpolisens betydelse i det brottsförebyggande arbetet

Under gårdagen besökte jag Jönköping och Huskvarna för att bland annat träffa den lokala polisen och diskutera värdet av brottsförebyggande arbete. För mig som politiker är möten av den här typen av största vikt.



Tillsammans med min liberala kollega Anna Mårtensson träffade jag Jan Johansson och Sara Alving, polisinspektörer på Huskvarna Söder.
Under flera år har närpoliserna upplevt att deras arbete prioriterats allt mindre. En del av förklaringen står att finna i den pågående omorganiseringen av Sveriges polismyndigheter. 21 polismyndigheter ska från och med 2015 bli en enda stor nationell myndighet. Detta har inneburit besparingskrav.

Vid mötet igår diskuterade vi bland annat att problemet egentligen inte ligger i att för få poliser anställs, utan snarare att organisationen brister. Flera av närpoliserna på mötet berättade också hur upplever att de inte får göra det arbete de är avsedda att göra. Istället prioriteras andra, mer akuta verksamheter.

Detta är naturligtvis väldigt problematiskt. Vi möter en förändrad brottlighet i Sverige och alla dessa brott måste självfallet utredas. Men det är viktigt att närpolisernas förebyggande arbete inte bortprioriteras, de måste fredat få jobba med det de är avsedda för.

Jag tycker att det är för få poliser som verkar inom det förebyggande arbetet.

Folkpartiet liberalerna arbetar för en rättspolitik som förenar det brottsförebyggande och det brottsbekämpande arbetet. Det bästa är om ett brott aldrig begås och därför är det breda arbetet för en modern kunskapsskola, breda socialt förebyggande insatser och en arbetslinje för fler jobb så viktigt.
När en ung människa begår ett brott måste insatser sättas in direkt. Det första brottet ska vara det sista.

Genom åren har jag besökt många av Sveriges fängelser. Jag kan berätta att jag aldrig har träffat en intagen som sagt att orsaken till deras tragiska liv där de skadat andra, sina familjer och sig själva beror på för tidiga och tydliga insatser. Tvärtom, så vittnar alla om motsatsen.Ingen grep in i tid utan den kriminella identiteten fick allt starkare fäste. Därför måste vi lägga oss i när barn riskerar kriminalitet.

När unga människor hamnar snett och föräldrarna av olika skäl inte själva klarar uppdraget, måste myndigheterna kunna gripa in. För att hjälpa ungdomar i riskzonen behövs fler tidiga insatser och en tätare samverkan mellan polis, skola och socialtjänst. Här spelar också kampen mot drogerna en betydande roll. Droger är inte sällan en inkörsport och en drivkraft för grövre kriminalitet. Även här är skolan, polisen och socialtjänsten centrala.

Finns poliser på plats minskar oron och inkommande ungdomsärenden minskar.


tisdag 12 augusti 2014

170 anledningar att inte rösta rödgrönt i Örebro län

Att ha ett jobb kan vara centralt i en ung person liv. Det innebär en egen försörjning och vetskap om att vara behövd. Det ger möjlighet att skaffa sig en bostad, att vara självständig och att ta makten över sitt liv.

Unga upplever ofta att det är svårt att få in en fot på arbetsmarknaden, att få det första jobbet. Inkörsporten på arbetsmarknaden finns ofta i service-sektorn, på restauranger, caféer och i butiker. Alliansregeringen har öppnat fler dörrar in på arbetsmarknaden för unga. Bland annat har unga blivit mer attraktiva att anställa och restaurangmomsen sänkts, en sektor som anställer många unga. Men många av dessa dörrar riskerar vid en rödgrön valseger att slås igen. Det finns också fortfarande många unga som har svårt att få jobb. Därför vill folkpartiet mer.

Sänkt moms har gett 170 fler jobb i Örebro län. Regeringens sänkning av restaurangmomsen har enligt färska siffror från Visita lett till ca 170 nya jobb i Örebro län och drygt 7000 nya jobb totalt sett i landet. En majoritet av de nya jobben har gått till unga under 25 år och nära hälften till utlandsfödda.

Dessa jobb är nu hotade. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna går till val på att höja restaurangmomsen. Det kommer leda till högre priser och lägre omsättning i restaurangsektorn och tusentals unga som förlorar jobbet. 

Det är helt fel väg att gå för Örebro läns ungdomar. Oppositionen vill höja skatterna på ungdomsjobb och använda pengarna till höjda bidrag och till att slussa in unga i olika åtgärder. Det ger färre unga i jobb och fler som fastnar i utanförskap.

Med anledning av detta åkte jag idag till Karlskoga tillsammans med LUF:aren Robin Nilsen för att äta lunch, snacka med unga löntagare och träffa Patrik Forsman, franchisetagare på McDonalds i Karlskoga (se bilden nedan). Vi diskuterade bland annat företagandes villkor och ungdomsjobb.  

Vi i Folkpartiet vill skapa fler vägar in på arbetsmarkanden för unga! Därför förslår vi bland annat att:

• Fler unga ska gå lärlingsutbildningar. Fler gymnasieelever som är praktiskt lagda måste få chansen att gå en lärlingsutbildning på gymnasiet.

•  Företagen ska själva kunna anta lärlingar. Idag är det skolan som antar eleverna till lärlingsutbildningen. I andra länder, som Tyskland, är det ofta företagen själva väljer ut och anställer sin lärling, varefter skolan kopplas in. Folkpartiet tror att branscher och företag kan ta ett större ansvar för rekryteringen av lärlingar även i Sverige, s.k. branschlärlingar.

• Fler unga ska få jobb genom yrkesintroduktionsanställningar. För att ge unga utan erfarenhet en ny väg in har arbetsmarknadens parter och regeringen kommit överens om s.k. yrkesintroduktionsanställningar. De innebär jobb under ett år med viss utbildning och handledning och en något lägre lön. Arbetsgivarna får ett ekonomiskt stöd under tiden. YA-anställningarna behöver byggas ut och kunna omfatta fler företag.

• Ändra turordningsreglerna så att unga får en bättre chans på arbetsmarknaden. Folkpartiet vill ersätta dagens turordningsregler i lagen om anställningsskydd (LAS), som utgår ifrån anställningstid, med turordning som baseras på den enskildes kompetens. På dagens arbetsmarknad behöver tryggheten på arbetsmarknaden bygga på ökad kompetensutveckling och en bra a-kassa, istället för dagens ofta inbillade trygghet kopplad till anställningstid. Det ger ökad rörlighet, gör att fler unga får in en fot och gör att duktiga unga inte alltid blir de som först sägs upp.




En ekonomi i balans ger ökad tillväxt och fler i arbete

Många europeiska länder har drabbats hårt av lågkonjunkturen, men tack vare en alliansledd regering har ordning och reda i finanserna stärkt Sveriges ekonomi.

Tillsammans med mina kollegor, Alliansens företrädare i Örebro län, Lotta Olsson (M), Lars Axell Nordell (KD), Helena Wilhelmsson (C) skrev jag i NA den 10 augusti om hur vi i Alliansen har ökat sysselsättningen och dessutom sänkt statsskulden trots en rådande lågkonjunktur. Läs gärna artikeln i sin helhet här.

Vi i Alliansen har arbetat hårt för att leda ett land som ska präglas av en stark ekonomi och tillväxt. För att tillväxt ska ske, krävs människor i arbete, företagare som skapar arbete och ett stort ansvar för ekonomin.

Vår politik har lett till fler människor i arbete och tillväxt i Sverige, vi kommer att fortsätta i den riktningen genom att bevara våra arbetsreformer och skapa nya arbetsreformer som leder till ännu fler jobb.
Fler människor i arbete och ännu fler ska det bli, vår målsättning är att femmiljoner människor ska arbeta år 2020.

Det innebär att 350 000 fler människor ska ha ett jobb att gå till. För att uppnå detta mål har vi lagt stor fokus på att se till vilka som i dag står utanför arbetsmarknaden, vi föreslår ett antal åtgärder som ska stärka arbetstillfällen för olika grupper.

Vi föreslår bland annat att nyanlända ska få snabbare vägar till ett jobb, instegsjobb ska skapas via vuxenutbildning och handläggningen av betygsöversättningar måste ske snabbare. Utbildad arbetskraft i vårt land får inte gå till spillo på grund av krångliga processer.

Vi vill också att människor med funktionsnedsättning ska få större stöd, mer kurser som ska motivera till högre utbildning och utveckla Samhall, statens företag som skapar arbeta åt människor med olika funktionsnedsättningar.

Vi i Alliansen vill satsa på utbildning och ge arbetsgivare incitament för att skapa fler jobb. Ett arbete är mer än bara ett jobb, det ger kolleger, semester, ett självständigt liv och framför allt skatteintäkter till vår välfärd, skola, vård och omsorg.

Våra motståndare på andra sidan, använder många fina ord och för en politik som inte går att genomföra. S, V, MP- och SD kan inte finansiera sina reformer. Att ta bort de arbetsreformer Alliansen har infört innebär färre jobb och mindre intäkter till framtidens utmaningar. Vi har i dag en opposition som är emot arbetslinjen.

Vi i Alliansen står tillsammans för en politik som ska skapa möjligheter till våra länsinvånare, som ung, förälder, äldre, sjuk eller frisk ska du få dina behov tillgodosedda. För att uppnå det måste vi satsa på jobben som ska finansiera vår välfärd och välgång.

torsdag 7 augusti 2014

Rösta för skolan

Snart börjar skolan och tiotusentals barn går sin första skoldag till mötes. Det är viktiga år i livet som ligger framför denna sjuåring. Jag vill påstå hur skolan lyckas med uppgiften är helt avgörande för den unges framtidschanser. Vi vet att kunskap är den viktigaste faktorn för att stärka varje människas livschanser. Kort sagt, klassresan börjar i klassrummet. Därför vill vi ha en skolpolitik som ger alla elever chansen att lyckas.

Sverige ska vara en ledande kunskapsnation, för varje individs skull och för vårt lands konkurrenskraft. Kunskap och bildning måste värderas högre, och Sverige ska sträva efter ett utbildningsväsende i världsklass. Därför genomgår nu skolan, med folkpartiet i bräschen, det största reformskiftet sedan folkskolans införande på 1840-talet, men det kommer att ta tid att vända utvecklingen.
 
Ska vi återigen få ett utbildningsväsende i världsklass måste vi hålla fast vid kursen och göra mer för att fokusera på kunskap i skolan, öka studieron i klassrummen och höja läraryrkets status. Varje elev ska varje dag mötas av höga ambitioner och hjälp att nå högt uppsatta mål utifrån sina egna förutsättningar. Men vi vill mer, vi har fler mål för den svenska skolan.
 
Förstatliga skolan. För att ge alla elever en bra skolgång bör staten ta tillbaka ansvaret för skolan. Landets 290 kommuner har inte kompetens att var för sig förbättra varsitt skolväsende.
 
Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Detta ska därför synas i lönekuvertet. Vi behöver fler förstelärare så att yrkesskickliga lärare kan premieras. Det får inte råda något tvivel om att det är läraren som bestämmer i klassrummet.
 
Hjälpen ska komma tidigt. Eleverna ska snabbt få den hjälp de behöver och därför vill vi ha ett Lågstadielyft med mindre klasser i lågstadiet och fler speciallärare. Grundskolan ska bli tio år och skolstarten ska ske vid sex års ålder. Betyg ska ges från årskurs fyra.
 
Mer stöd till dem som behöver det mest. Alla elever ska få goda möjligheter att lyckas i skolan. Därför ska alla skolor erbjuda läxhjälp och sommarskola. Nyanlända elever ska få läsa mer svenska i skolan.
 
Högre kvalitet i den högre utbildningen. Folkpartiet har steg för steg höjt kvaliteten i den högre utbildningen. En stor del av detta har kommit Örebro Universitet till del. Detta arbete måste fortsätta.
 
Satsa på de bästa forskarna. De mest framgångsrika forskarna ska få mer resurser. Satsningar ska även göras på talangfulla yngre forskare och på infrastruktur för grundforskning i världsklass.
Skola och utbildningsfrågor avgör vår framtid. Det är bra att dessa alltid kommer högt upp på lista över medborgarnas viktigaste frågor. Hoppas det är så även den 14 september i år. Då gäller det att rösta för skolan.
 

Sverige hör hemma i Natos gemenskap

Idag skriver Folkpartiets partiledare Jan Björklund tillsammans med sin finske partikollega Carl Haglund, försvarsminister och partiledare för Svenska Folkpartiet i Finland, om att våra länder bör gå med i Nato på SvD Brännpunkt.

Utvecklingen i Ryssland är minst sagt oroande. Under ett årtionde har Ryssland satsat stort på att upprusta sin krigsmakt och på en mer offensiv militär kapacitet också i vårt närområde. De uppträder allt mer aggressivt vid övningar. Putin har också på senare tid visat aggressiva stormaktsambitioner genom annekteringen av Krim och landets understödjande av separatisterna i Ukraina. Det är tydligt att Putin är beredd att sätta sig över folkrätten för att nå sina mål.

Sveriges geografiska läge i Rysslands absoluta närhet gör att detta måste påverka både svensk försvars- och säkerhetspolitik. För vår trygghet behövs därför både ett starkare svenskt försvar och ett medlemskap i Nato.

Precis som EU grundades Nato efter andra världskriget för att värna fred och demokrati. De demokratiska staterna i efterkrigstidens Europa insåg behovet av att gemensamt försvara de värderingar om öppenhet, frihet och tolerans som hotades av den dåvarande kommunistiska diktaturen i öst.

Nu står vi återigen vid en utveckling i vårt närområde som måste få konsekvenser också för Sveriges säkerhetspolitiska vägval. Grunden för svensk säkerhetspolitik ska vara samarbete och alliansbyggande med andra demokratier.

Demokratier krigar inte mot varandra och demokratier måste hålla ihop. Demokratins väsen är att lösa konflikter genom dialog, inte med vapenmakt, men när demokratin hotas måste även demokratier kunna skydda sig, annars kommer auktoritära krafter att ta över.

Vi är medlemmar i EU och vi har redan idag ett näta samarbete med Nato. Det brukar anföras som argument för att Sverige skulle skyddas vid ett skarpt läge. Men Natos företrädare har varit tydliga med att så inte är fallet. Den kollektiva säkerheten gäller inte partnerskapsländer.

För säkerhetens skull föreslår därför Folkpartiet att Sverige ska söka medlemskap i Nato under den kommande mandatperioden.

onsdag 6 augusti 2014

Vi skärper straffen för narkotikabrott

De allvarliga konsekvenserna av narkotika är väl kända. I sommar har vi kunnat läsa om narkotikans förödande konsekvenser i Expressens granskning av kokainets väg från festen till döden. Det handlar om unga som fastnat i missbruk, om alldeles för tidig död och om den grova organiserade brottsligheten som ligger bakom och gör stora vinster på narkotikahandeln.

Därför är det viktigt att Sveriges narkotikalagstiftning ger utryck för en sträng, fast och konsekvent syn på narkotikabrott. Vi ska ha en ansvarsfull politik som visar att Sverige bryr sig om de problem som narkotika orsakar för människor och för vårt samhälle. Vi ska agera kraftfullt mot narkotikasmuggling och försäljning. Särskilt hårda ska vi vara mot de personer som profiterar på andras missbruk. Därför inför vi en ny brottsrubricering: synnerligen grovt narkotikabrott under nästa mandatperiod. Om detta skriver jag tillsammans med mina allianskollegor Beatrice Ask (M), Johan Linander (C) och Caroline Szyber (KD) i Expressen den 29 juli 2014.



Narkotikastraffutredningen som tillsattes förra året, lämnade nyligen sitt betänkande till regeringen. Av utredningen framgår att Sverige efter det att Högsta domstolen genom ett antal vägledande avgöranden (bland annat den så kallade junidomen) förändrade straffmätningen för narkotikabrott och nu ligger i underkant när det gäller straffen för de riktigt grova narkotikabrotten. Högsta domstolens nya praxis innebär att andra omständigheter än typ av och mängd narkotika ska vara av större betydelse när straffen bestäms. Den nya praxisen har dock också medfört väsentligt kortare strafftider för innehav av mycket stora mängder narkotika.

Utredningen presenterar en del nya förslag. Bland annat att straffskalorna för grovt narkotikabrott och grov narkotikasmuggling, som nu är fängelse i lägst två och högst tio år, ska delas upp i ett grovt brott och ett synnerligen grovt brott. För grovt narkotikabrott eller grov narkotikasmuggling föreslås fängelse i lägst två och högst sju år. Narkotikabrott eller narkotikasmugglingsbrott som är att anse som synnerligen grovt ska innebära fängelse i lägst sex och högst tio år. Syftet är bland annat att säkerställa att de längre strafftiderna, mellan sex och tio år, används för de grövsta brotten, då det handlar om stora mängder narkotika eller när en eller flera personer gör stora vinster på andras missbruk. De längre strafftiderna föreslås också komma till användning när man bjudit missbrukare på en ny sorts narkotika i syfte att få efterfrågan på denna eller där minderåriga bjudits på/introducerats till narkotika. Alliansregeringen är överens om att fortsätta driva en restriktiv narkotikapolitik i Sverige.

Det handlar bland annat om fortsatta satsningar på missbruksvård.

Ett annat steg är att skärpa straffen för de allra grövsta brotten. Alliansregeringen kommer därför att följa utredningens förslag och införa ett synnerligen grovt narkotikabrott.
Därmed skärps straffen för de allra grövsta narkotikabrotten under nästa mandatperiod.
Socialdemokraternas rättspolitiske talesperson, Morgan Johansson, har också välkomnat utredningsförslagen om straffskärpningarna. Han sade till Ekot att om han blir justitieminister så ska han se till att förslagen blir verklighet.

Frågan är dock hur han tänkt sig att det ska gå till? Socialdemokraternas naturliga samarbetspartner i en regering, Miljöpartiet, vill inte skärpa straffen för narkotikabrott.

För att förslag ska bli en proposition krävs kollektiva beslut som alla partier i en regering är överens om. Att som Johansson bortse från att Socialdemokraterna måste samarbeta med andra vid ett eventuellt maktskifte är oseriöst. Därför är frågan viktig; kommer en regering med (S) och (MP) att skärpa straffen för de allra grövsta narkotikabrotten?

Den rödgröna röran är också i övrigt påtaglig på rättsområdet. Socialdemokraterna håller låg profil och duckar gärna rättspolitiska frågor, medan Vänsterpartiet exempelvis vill att dömda personer ska släppas ut ur fängelse när de avtjänat halva tiden av sitt straff.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill inte att polisen ska få använda sig av hemliga tvångsmedel för att klara upp grova brott. De vill dessutom försvåra kameraövervakning i stöldutsatta butiker. Nu råder det alltså oenighet även om narkotikapolitiken.

Grovt kriminella i den organiserade brottsligheten ser nog gärna att en ny rödgrön regering tar över efter höstens val. Vi andra bör överväga vad det skulle innebära för möjligheterna att bekämpa grov kriminalitet.

Äntligen har Storbritannien stängt khat-luckan

I maj besökte jag och min liberale kollega, tillika vice ordförande för det europeiska ALDE-partiet, Olle Schmidt Storbritannien för att diskutera tuggdrogen khat. Här kan du läsa mitt blogginlägg om resan. Någon vecka efter vår resa nåddes vi av det glada beskedet att Storbritannien valt att förbjuda drogen. Samtidigt är just drogpolitiken något som måste diskuteras mer inom EU. Om detta skriver Olle och jag om i VLT i slutet av juli 2014.
 
 
Den europeiska unionen bygger på samarbete mellan demokratier. Detta är vår styrka. Men vi måste bli ännu bättre. Ett tydligt exempel där vi måste stärka det europeiska samarbetet är arbete mot narkotikan.
 
Just kampen mot drogerna ligger inte på EU: s bord.Varje medlemsland ansvarar själv för sin narkotikapolitik.
 
Men att tro att ett globalt problem kan lösas på nationell nivå är orimligt. Knarkhandlarna samarbetar över nationsgränserna och EU-länderna borde göra detsamma för att stoppa dem.
 
Ett exempel som nu kan lyftas fram som en framgång är tuggdrogen khat. Drogen, som narkotikaklassades i Sverige redan på 198 0-talet, har under lång tid relativt enkelt smugglats in i vårt land i stora mängder genom EU:s två legala inkörsportar: Nederländerna och Storbritannien.
 
Nederländerna förbjöd drogen 2012 men Storbritannien har dragit på beslutet. Under alltför lång tid var Storbritannien ett nav för smuggling av khat till övriga EU och till Nordamerika.
Detta hade kunnat motverkas tidigare om inte oppositionen i inrikesutskottet satte sig på tvären. De menade att det saknas tillräckligt med bevis för medicinska eller sociala skadeverkningar som skulle rättfärdiga ett förbud.
 
Men nyligen fick Storbritanniens inrikesminister Theresa May sin vilja igenom, och sedan någon vecka tillbaka är drogen khat förbjuden även i Storbritannien. När nu Storbritannien tar kraftfulla åtgärder mot khat kan London undvika att bli det enda regionala navet för smuggling av drogen i Europa.
 
Sedan Nederländerna beslutade att kriminalisera khat har beslag av drogen från Storbritannien till Nederländerna redan Ökat i omfattning och frekvens. Åren 2011-2012 importerades 2 560 ton khat från Kenya, Etiopien och Yemen till ett värde på 140 miljoner svenska kronor. Till Sverige kom 18 ton och i år har tullen redan konfiskerat mer än fyra ton khat.
 
Förutom de hälsovådliga och sociala riskerna finns även belägg för att smugglingen av khat finansierar kriminella organisationer. Narkotikasmugglingen till Europa ger terroristerna en stabil inkomstkälla för att betala för vapen och legosoldater.
 
Ska vi lyckas pressa tillbaka den organiserade brottsligheten och flödet av narkotika över våra gränser måste vi ha mer gränsöverskridande samarbete - inte mindre.
 
Därför vill vi utveckla det europeiska polissamarbetet Europol till en europeisk polismyndighet med befogenhet att utreda gränsöverskridande brott, ett "europeiskt FBI".
 
USA har 318 miljoner invånare och en övergripande polismyndighet, FBI, med cirka 35 000 anställda. EU har 505 miljoner invånare, men idag har Europol endast 850 anställda och jämförelsevis små befogenheter.
 
EU måste ta i narkotikafrågan som den polisfråga det de facto är till stor del.
 
Vi måste också harmonisera synen på droger och i alla EU:s medlemsländer behöver dela uppfattningen om att khatdrogen å är skadlig. Storbritanniens beslut att förbjuda khat visar att det genom goda argument går att hitta gemensamma lösningar.
 
En enad syn på narkotikan hjälper främst en grupp som redan är alltför marginaliserad.
 
 

Det är kommunens ansvar att driva skolorna i Örebro kommun

Det är tydligt att ledande Socialdemokrater i Örebro vill slå mot Folkpartiets nödvändiga reformer av den svenska gymnasieskolan. Sina egna beslut vill man inte kännas vid utan det är alltid statens fel.

De lägger mer tid på att skylla ifrån sig än på att lösa de problem de själva har ansvar för.

Under deras styre har skolan i Örebro fått ständiga sparbeting, flyttkarusellen har snurrat så fort att elevers resultat påverkats och lärarna är slutkörda.

2013 blev det ett överskott på nära 34 miljoner. Ansvariga klarar inte att göra slut på de pengar de har till förfogande, ändå ska det klagas på sänkta statliga skatter. Vad vill de göra med ännu mer pengar?

De kunde till exempel se till att höja lärarlönerna och se till att elevpengen höjdes tillbaka till det den var innan Socialdemokraterna tog över.

Vi i Folkpartiet har drivit skolfrågorna nu i åtta år i regeringsställning. De reformer vi gör syftar till att ge alla elever chans att nå sina mål i skolan.

Folkpartiet har sett gymnasieskolans problem och genomfört nödvändiga reformer för att alla ska kunna gå igenom gymnasiet och lyckas.

Vi har till exempel infört lärlingsprogram där eleverna ofta har arbete direkt efter avslutade studier. Vi driver frågan nationellt.

Det är kommunens ansvar att driva skolorna i Örebro kommun.

Statistik visar att S-styrda kommuner har fler problem med skolan och dessutom lägre lärarlöner än borgerligt styrda.

I snitt skiljer det 500 kronor till lärarnas nackdel i de S-styrda kommunerna.

Det står ju dock Socialdemokraterna fritt att höja kommunalskatten i Örebro för att på så sätt skjuta till mer resurser till sitt ansvar.

Men det är ju inte syftet eller hur? Överskott och prioriteringar på betong i stället för på skolan har varit i fokus en tid nu.

Sluta skylla på andra Thomas Esbjörnsson med flera, ni har både ansvar och möjligheter.

Eller så ansluter sig Socialdemokraterna till Folkpartiet som vill förstatliga skolan. Då kan vi skapa en starkare och mer jämlik skola. Det stämmer bättre med ert krav på att staten ska ta mer ansvar!


Detta skrev jag i NA den 15 juli 2014 tillsammans med mina liberala Örebro-kollegor Karolina Wallström och Azita Iranipour.

Låt försäkringsbolagen hjälpa polisen lösa brott

Antalet bedrägeribrott ökar kraftigt och det är en minst sagt lukrativ bransch för kriminella nätverk i Sverige. Id-kapningar, bluffakturor, bidragsbrott och försäkringsbedrägerier blir allt viktigare som finansieringskällor för organiserad brottslighet.

Internationella stöldligor genomför bostadsinbrott och stjäl båtmotorer, lyxbilar och entreprenadmaskiner. Sverige ligger högt upp i den europeiska statistiken över bostadsinbrott samtidigt som uppklarandet ligger på endast fyra procent.
Erfarenheter visar att de kriminella nätverken snabbt anpassar sig efter ändrade förutsättningar. De fokuserar på länder och brottstyper med låg upptäcktsrisk och relativt korta påföljder. Tyvärr är Sverige ett sådant land. Egendomsbrott och bedrägerier har för låg prioritet inom polis och rättsväsendet. Under senare år har det skett en viss förbättring. Men det finns mycket mer att göra. Målet måste vara att betydligt fler id-kapningar, bostadsinbrott och stölder faktiskt blir föremål för utredning. Detta kräver ökade resurser, ändrade prioriteringar och högre effektivitet.

Det finns idag en väl fungerande samverkan mot grov organiserad brottslighet mellan ett tiotal myndigheter. Det är hög tid att på allvar involvera näringslivet på lämpligt sätt i detta arbete. Även privata aktörer har kunskap och information som är värdefull i kampen mot organiserad brottslighet.

Tillsammans med Annika Brändström, vd Stöldskyddsföreningen, och Mats Galvenius, vd Larmtjänst AB, skriver jag om detta på Aftonbladet.

Mord ska ge livstids fängelse


En av alliansens viktigaste målsättningar är att skärpa straffen för allvarliga våldsbrott. Som ett led i detta skärper vi nu straffet för mord. Straffet för mord ska från och med 1 juli vara livstids fängelse om det finns försvårande omständigheter. Tillsammans med allianskollegorna i justitieutskottet skrev jag om detta i Norrköpings Tidningar.
 
Vi anser att livstids­straffet ska användas i större utsträckning och vara det straff som används i en majoritet av fallen av mord. Så är det inte idag. I samhället idag ser vi en positiv utveckling där brottsligheten minskar och människor känner sig tryggare. Det är bra. Samtidigt ser vi att straffen för mord ofta inte återspeglar brottets allvar.
 
Ett mord är ett angrepp på den mest grundläggande av alla rättigheter, rätten till liv. Den utveckling vi sett i domstolarna de senaste åren, där allt färre dömts till livstid för dessa brott, är inte tillfredsställande. De förändringar som nu införs innebär att fall av mord som tidigare inte ledde till livstidsstraff ska göra det i större utsträckning.
 
Omständigheter som ska tala för livstids fängelse är exempelvis att gärningen varit särskilt hänsynslös genom att den medfört svårt lidande för offret, att den förövats inför ögonen på närstående till offret, eller att den föregåtts av noggrann planering.
 
Mot alliansen i denna principiella och viktiga fråga står en splittrad opposition. Vänsterpartiet vill avskaffa livstidsstraffet. Vad är en lämplig påföljd för ett mord i Vänster­partiets värld? Vänster­partiet och Miljöpartiet röstade emot straffskärpningen samtidigt som Social­demokraterna ställde sig bakom alliansens linje om skärpta straff för mord.
 
Frågan är hur Social­demokraterna ska forma en gemensam politik med Vänsterpartiet och Miljö­partiet? Kommer straffe­t för mord att bli lägre om oppositionen kommer till makten?