fredag 12 september 2014

Duell i Tvärsnytt om skolan

Igår debatterade jag med vänsterpartiets Mia Sydow Mölleby i Tvärsnytt om skolan. Vi diskuterade bland annat det fria skolvalet, likvärdighet och statligt huvudmannaskap. Se gärna debatten i sin helhet här.
 

Är du intresserad av att läsa mer om folkpartiets skolpolik kan du läsa här.
Jag har också bloggat tidigare om behovet av att förstatliga skolan och hur framtiden börjar i klassrummet.

torsdag 11 september 2014

Grova våldsbrott ska leda till längre straff

Alliansen har gjort mycket under sina åtta år vid makten för att öka tryggheten och bekämpa brottsligheten. Vi har lyckats på många sätt, men det finns mer att göra.

Idag berättar Beatrice Ask i Expressen att vi vill att grova våldsbrott ska leda till längre straff och vi vill höja minimistraffet för sju grova brott efter valet.

Varje brott som begås är allvarligt och alla brottsoffer förtjänar upprättelse.  Vi i Alliansen anser att flera av dagens straffnivåer är för låga. Därför föreslår vi skärpta straff för dråp och flera andra grova våldsbrott.

I vårt gemensamma valmanifest föreslår vi i Alliansen skärpta minimistraff för följande sju brott: dråp, synnerligen grov misshandel, grov misshandel, grovt rån, grov utpressning, grovt olaga hot och grovt olaga tvång.

Vid sidan av att skärpa straffen för allvarliga våldsbrott ska vi fortsätta jobba för att dömda ska få goda förutsättningar att kunna återgå till vanliga liv utan att återfalla i brott. Kriminalvården måste ge den dömde tillfälle att göra nya livsval. Det handlar om studier och jobbförberedande åtgärder. Men det handlar också om att ge tidigare dömda en ärlig chans att starta om på nytt.

Vägen tillbaka till ett hederligt liv ska vara öppen. Detta står inte i motsats till skärpta straff.

Tvärtom. Snabba och skarpa signaler från samhället är viktigt för att markera rätt och fel, inte minst när det handlar om unga gärningsmän.

Skärpta straff är en del av Alliansens besked till väljarna inför valet. Mot oss står Miljöpartiet och Vänsterpartiet som båda vill sänka straffen kraftigt – och en otydlig socialdemokrati som ägnar två korta stycken åt rättspolitiken i sitt valmanifest.

Den 14 september bestämmer du vilken väg Sverige ska ta.

11 september - en dag att fundera över demokratin

Idag är en sådan dag där de flesta av oss vet vad vi gjorde för 13 år sedan och för 11 år sedan. För 13 år sedan kapades och flögs två passagerarflygplan in i World Trade Center i New York. Detta är en av de värsta terrorhandlingarna som vår värld skådat. Nära 3000 människor dödades i dådet och fler än 6000 skadades. Efter den 11 september 2001 förändrades världen.

Två år senare mördades Sveriges utrikesminister Anna Lindh. Jag hade en enorm respekt för Anna Lindh och hon var också en av de första politiker i riksdagen som jag såg upp till och debatterade mot i kammaren. Hon lämnade ett enormt tumrum efter sig - både politiskt och personligt.

Denna dag – årsdagen av så mycket elände – får mig alltid att fundera över demokratin. Jag tänker på hur tacksam jag är över att leva i ett land i fred och demokrati. Men jag tänker också på hoten mot demokratin och det fragila med demokratin. Jag tänker på nödvändigheten av demokrati och hur den inte är oss given, utan att varje generation måste stå upp för mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och mycket annat som vi allt för ofta tar för givet. Detta är viktigt.

Det är klart att detta blir än mer påtagligt när årsdagen infaller bara tre dagar innan vi går till val i Sverige.  

Dagligen hotas politiker i vårt land. Dessa hot är inte enbart hot mot politiker – det är ett hot mot demokratin. Under årets valrörelse har vi sett tårtningar av politiker av olika politisk övertygelse, hotfilmer hemskickade till politiker, näthatet blir också allt vanligare. Detta är naturligtvis oacceptabelt och väldigt, väldigt alvarligt.

Min partikollega, tillika demokratiminister, Birgitta Ohlsson har gett Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att göra en kartläggning av omfattningen och utvecklingen av hot, våld och trakasserier mot politiskt förtroendevalda under supervalåret 2014.

Det har tidigare gjorts två kartläggningar och dessa har visat att så många som var femte förtroendevald har blivit utsatt för hot, våld eller trakasserier. Var tionde har valt att undvika att engagera sig eller uttala sig i en specifik fråga på grund av utsatthet eller oro för att utsättas. Vi får aldrig låta denna utveckling gå så långt att människor vill, men inte vågar att engagera sig.

Detta är en av ödesfrågorna för vår demokratis överlevnad och utveckling.

onsdag 10 september 2014

Utfrågad av Expressen

 
Igår blev jag utfrågad av Expressen om folkpartiets rättspolitik.
 
 


Är du intresserad av folkpartiets politik i allmänhet, eller av vår rättspolitik i synnerhet - hör gärna av dig! Du kan alltid ringa vårt valcenter på 020-535353 eller maila på info@folkpartiet.se

Mer ingormation hittar du om folkpartiet här.
Och om vår rättspolitik här.

tisdag 9 september 2014

Verksamhetsbidrag till Brottsofferjourerna

Igår rapporterade SVT att det statliga verksamhetsbidraget till Brottsofferjouren (BOJ) ska minskas med tio procent under nästa år. I inslaget höjdes oroliga röster om att landets 93 lokala brottsofferjourer kommer få försämrade möjligheter att stödja brottsoffer. 

Jag vill börja med att vara väldigt tydlig med att de lokala brottsofferjourerna gör ett ovärderligt jobb med att stötta människor som utsatts för brott och deras anhöriga samt personer som bevittnat brott och behöver stöd för att våga vittna.

Dessa jourer finansieras främst med bidrag från kommunerna och det är kommunerna som har ansvar för att det finns stöd till brottsoffer. Samtidigt är det så i praktiken att många kommuner har överlåtit det konkreta brottsofferstödet på den ideella organisationen Brottsofferjouren. Att ta hand om våldsutsatta är en kommunal skyldighet enligt Socialtjänstlagen. De kommuner som inte klarar av det, bryter mot lagen. Staten stöttar brottsofferjourer och tjej- och kvinnojourer med statliga verksamhetsbidrag, men det är kommunerna som har det yttersta ansvaret.

Brottsofferjouren får en stor del av sina pengar ur Brottsofferfonden, som administreras av Brottsoffermyndigheten. I inslaget kritiserades att det har kommit in mindre pengar i fonden och att staten bör ta sitt ansvar och avsätta statliga medel eftersom den här nedskärningen får så allvarliga konsekvenser.

I en promemoria (läs mer om detta längst ner i blogginlägget) från i maj i år finns ett förslag om att höja avgifterna till brottsofferfonden, ur vilken BOJ får majoriteten av sin finansiering. Idag ligger avgiften på 500 kronor och regeringen föreslår att den ska höjas till 800 kronor. Exakt hur mycket pengar BOJ kommer få är upp till rådet för brottsofferfonden att bestämma. Med detta sagt är det osannolikt att BOJ kommer att få mindre pengar under nästa år. Dessutom, om regeringen får sitta kvar efter valet på söndag, så kommer de högre avgifterna till brottsofferfonden att höjas från och med 1 januari 2015.

Samtidigt är det är svårt att säga hur mycket mer pengar kommer BOJ få när avgifterna höjs. Men om man räknar på att lika många döms under nästa år som i år, kommer brottsoffermyndigheten totalt att få 18 miljoner kronor ytterligare, i och med avgiftshöjningen. Av brottsoffermyndighetens pengar är idag ungefär hälften verksamhetsbidrag, och av den potten får BOJ majoriteten. I runda slängar mätt, och utifrån att BOJ får en lika stor andel av verksamhetsstödet som de får idag, rör det sig därför potentiellt om cirka 4,5 miljoner kronor till.

En annan kritik som framkom i reportaget var att Brottsofferjouren går miste om det särskilda stöd på 23 miljoner kronor som regeringen avsatt till organisationer som arbetar för att motverka våld mot kvinnor - trots att majoriteten av de som söker hjälp hos Brottsofferjouren är kvinnor som utsatts för brott, inte minst våldsbrott.

Det stämmer inte att BOJ inte fått mer av de så kallade ”kvinnofridspengarna”. Tvärtom, har deras stöd ökat jämfört med 2013. Då fick BOJ 800 000 kronor. 2014 fick BOJ en miljon kronor.

Dessutom har regeringen fördubblat de permanenta medlen till den pott som Brottsofferjourernas riksförbund söker pengar ur. Det innebär att potten stärkts med ungefär 12 miljoner kronor mellan 2013 och 2014 och att Brottsofferjourerna har fått 200 000 kronor mer i år jämfört med förra året.

Men det stämmer att alliansregeringen tydligt arbetar mot mäns våld mot kvinnor. Under två mandatperioder har vi lagt en miljard kronor på insatser mot mäns våld mot kvinnor. Under nästa mandatperiod vill vi ta det arbetet vidare och se till så att arbetet mot våld blir mer långsiktigt. Ska mäns våld mot kvinnor upphöra behövs permanenta strukturer för att inte minst arbetet på kommunal nivå ska fungera bättre.

Fakta om Brottsoffermyndigheten:
Brottsoffermyndigheten har rikstäckande ansvar för tre verksamhetsområden: handlägga ärenden om brottsskadeersättning, administrera Brottsofferfonden och fungera som ett Kunskapscentrum.
Alla som dömts eller fått ett strafföreläggande för ett brott som kan leda till fängelse måste betala en avgift på 500 kr till Brottsofferfonden. De som avtjänar sitt straff i form av intensivövervakning med fotboja betalar en avgift på 50 kr per dag, upp till högst 6 000 kr. Därutöver är fonden öppen för gåvor.

Både forskare och ideella organisationer kan söka pengar ur Brottsofferfonden.

Källa: Brottsoffermyndigheten.


Läs mer om Brottsofferfonden här: http://www.brottsoffermyndigheten.se/projektmedel-och-forskning/om-brottsofferfonden


I promemorian går det att läsa följande:Brottsofferfonden har stor betydelse för såväl finansieringen av ideella organisationers verksamheter avseende brottsoffer och vittnen som för viktimologisk forskning. Sedan 2010 har intäkterna till brottsoffer-fonden minskat betydligt. Under samma tidsperiod har en allt större del av fondens medel fördelats till lokala brottsofferjourer, främst för finansieringen av samordning av vittnesstödsverksamheten i de allmänna domstolarna. Brottsofferfonden är huvudfinansiär av verksamheten.

Behoven av finansiering är stora och konkurrensen om befintliga medel hård. Situationen är bekymmersam och åtgärder bör därför vidtas för att förstärka brottsofferfonden. Samtidigt är det rimligt att gärningspersoner, som står för allvarligare former av brottslighet, tar ett stort ansvar för stödet till brottsoffer. Avgiften enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond bör därför höjas från 500 kr till 800 kr. Vidare bör avgiften enligt lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll höjas från femtio kr per dag som verkställigheten ska pågå, dock högst 6 000 kr för hela verkställighetsperioden, till åttio kronor per dag som verkställigheten ska pågå, dock högst 9 600 kronor för hela verkställighetsperioden. Därigenom beräknas fonden tillföras ytterligare drygt 18 000 000 kr årligen. Avgiftshöjningarna ska gälla från och med den 1 januari 2015.”

Läs promemorian i sin helhet här. http://www.regeringen.se/content/1/c6/24/01/44/b776c067.pdf

Länk till nyheten på SVT: http://www.svt.se/nyheter/sverige/sankt-stod-oroar-brottsofferjouren 

Stärk kampen mot inbrott

Vi lämnar nu sommaren bakom oss, med bad, sol och lata dagar. Men sommaren är också högsäsong för bostadsinbrott, då många hus och lägenheter runt om i landet står tomma. I vårt län har vi sett hur en våg av inbrott har skett under sommaren och under förra året polisanmäldes ungefär 21 000 bostadsinbrott i Sverige.

Inbrott är det brott som flest människor i vårt land oroar sig för.

De som har råkat ut för den här typen av brott beskriver ofta hur de känner sig otrygga i sitt eget hem långt efter att inbrottet ägt rum. Det är en integritetskränkning och vi vill ta krafttag mot vardagsbrott som drabbar enskilda människor. Ett steg i denna riktning är att skärpa straffen för bostadsinbrott. Regeringen har föreslagit att den 1 januari 2016 ska införas en helt ny brottsrubricering: inbrottsstöld.

I dag är det bara några få procent av de anmälda inbrotten som klaras upp på så sätt att en person kan knytas till brottet. Resultaten måste bli bättre. Vi vill att de brott som begås ska utredas ordentligt och så många som möjligt klaras upp. Med en helt ny brottsrubricering med en högre straffskala skickas en tydlig signal till polisen och övriga rättssystemet att bostadsinbrott ska prioriteras.

Det är problematiskt att ett inbrott där förövaren inte stjäl något av värde ofta inte leder till de straff man förväntar sig. I stället för att utgå från den kränkning som inbrottet i sig innebär har straffen i stället utgått mer från själva stölden och det ekonomiska värdet av stulna föremål. Även om förövaren inte får med sig den nya datorn, pengar eller smycken så är själva inbrottet - att någon har varit inne i ens hem och inkräktat på ens egendom - ett allvarligt brott i sig.
Om detta skriver jag i dagens ST tillsammans med Lars Persson. Läs gärna artikeln i sin helhet här.

måndag 8 september 2014

Besök i Lindesberg


Häromdagen besökte jag Lindesberg. Här diskuterade vi bland annat hur vi ska kunna bevara byskolorna, att kommunens äldre ska få en speciellt anpassad vårdcentral och att det är dags att bygga
ett ridhus.
 

onsdag 3 september 2014

Krönika på vardagsbrott.se om hur jag vill begränsa stalkarna – inte de som drabbas

Sverige är ett tryggt land att leva i. Den senaste Nationella trygghetsundersökningen (NTU) från Brå visar att andelen otrygga har minskat från 21 till 15 procent de senaste sju åren. Detta är naturligtvis glädjande. Men rapporten visar också att vi har mycket kvar att göra.

Detta blir tydligt när man i samma rapport kan läsa att nästan var fjärde kvinna känner sig otrygg när hon är ute ensam på kvällen. Var tionde kvinna undviker att gå ut ensam på kvällen. Detta är oacceptabelt och något som vi från politikens håll tar på största allvar.

Ett problem som får allt mer uppmärksamhet i media är en extrem form av förföljelse, också kallat stalkning. Detta är något som drabbar främst kvinnor och handlar om att någon systematiskt och under lång tid utsätts för olika slags integritetskränkningar. Hat, hämndbegär och psykisk sjukdom kan vara drivkraften.

Ofta är det en före detta make eller sambo som ligger bakom. Gärningsmännen lider tyvärr ingen brist på uppfinningsrikedom. Förföljelsen kan handla om telefonsamtal och sms dygnet runt, objudna besök i hemmet eller att personen öppet följer efter sitt offer så snart hon visar sig ute på stan eller är på väg till jobbet. När detta pågår vecka efter vecka, månad efter månad blir det en avancerad form av psykisk tortyr.

Drygt hälften av dem som trakasserats av en tidigare partner eller en familjemedlem har även utsatts för våld. Ju närmare relationen är, desto allvarligare är trakasserierna. Hot, skadegörelse och misshandel är verklighet för många av stalkningens offer.

Mörkertalet är stort, men studier pekar på att problemet är utbrett. Samtidigt är det få fall av stalkning som anmäls till polisen. Detta kan ha flera orsaker, såsom att offret inte vågar eller orkar gå till polisen eller att just denna brottsrubricering dyker upp först efterhand i en utredning. Av de stalkningsbrott som ändå anmäls blir endast två av tio personuppklarade.

Folkpartiet har i regeringen varit pådrivande för en rad reformer för att stärka skyddet mot stalkning och andra former av trakasserier mot enskilda. Den 1 oktober 2011 infördes stalkning som ett eget brott. Vidare har regeringen kriminaliserat kränkande fotografering och lagt fram lagförslag som ger enskilda personer en starkare ställning i ärekränkningsmål. Detta är viktigt för stalkningsoffer, eftersom den som utsätter en person för förföljelse också ofta angriper personen verbalt. Regeringen föreslår att kravet på ”särskilda skäl” för att väcka allmänt åtal för förtal och förolämpning tas bort så att åklagare och Justitiekanslern lättare kommer att kunna bistå enskilda som till exempel har utsatts för förtal på internet.

Dessa är viktiga reformer för att komma åt dem som ägnar sig åt stalkning. Skyddet för brottsoffrens integritet har förbättrats på flera sätt. Men den lagstiftning som finns på området måste bli ännu mer heltäckande.

Därför föreslår jag och folkpartiet sju punkter för att förbättra skyddet mot stalkning. Vi vill:

- Bredda stalkningsparagrafen.
- Räkna stalkning mot flera familjemedlemmar som ett enda brott.
- Modernisera bestämmelsen om ofredande.
- Fler ska få elektronisk fotboja.
- Utöka det skyddade området vid kontaktförbud.
- Förbättra psykiatrins insatser.
- Utveckla rättsväsendets brottsutredningar.


Att utsättas för ständig förföljelse är en grov integritetskränkning. Därför behövs fler insatser för att utsatta människor ska kunna återerövra kontrollen över sitt privatliv. I det öppna samhället måste vi vara tydliga med att det är förföljarens levnadsutrymme som måste begränsas, inte den förföljdas. När Folkpartiet liberalerna drev igenom lagen mot stalkning var detta vår ledstjärna. Samhället i allmänhet och staten i synnerhet måste stå på de förföljdas sida.

Johan Pehrson, riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson (FP)

Minskad brottslighet med tidiga insatser

Tillsammans med mina liberala kollegor Sverker Thorén och Mathias Karlsson skriver jag i Oskarshamns-Tidningen att rätten att inte utsättas för våld är en fråga om demokrati och grundläggande mänskliga rättigheter.

I artikeln lyfter vi bland annat upp att vi måste göra mer för att öka tryggheten och minska brottsligheten. Detta vill vi göra genom att arbeta för en rättspolitik som förenar det brottsförebyggande och det brottsbekämpande arbetet. Det bästa är om ett brott aldrig begås och därför är det breda arbetet för en modern kunskapsskola, breda socialt förebyggande insatser och en arbetslinje för fler jobb så viktigt.

När en ung människa begår ett brott måste insatser sättas in direkt. Det första brottet ska vara det sista. Det inträffar aldrig att någon intagen säger att orsaken till deras tragiska liv där de skadat andra, sina familjer och sig själva beror på för tidiga och tydliga insatser. Alla vittnar om motsatsen. Ingen grep in i tid utan den kriminella identiteten fick allt starkare fäste. Därför måste vi lägga oss i när barn riskerar kriminalitet.

När unga människor hamnar snett och föräldrarna av olika skäl inte själva klarar uppdraget så måste myndigheterna kunna gripa in. För att hjälpa ungdomar i riskzonen behövs fler tidiga insatser och en tätare samverkan mellan polis, skola och socialtjänst.

Vi skriver också om en annan av vårt samhälles största utmaningar: mäns våld mot kvinnor. Vi kan aldrig acceptera att kvinnors liv begränsas av män som förföljer, hotar och misshandlar.

Eftersom de kontaktförbud som finns för att skydda utsatta och förföljda kvinnor allt oftare överträds behövs tydligare förändringar i lagstiftningen och tydliga kommunala insatser.

Vi måste bland annat öka användningen av elektronisk fotboja och i särskilt allvarliga fall ska kontaktförbudet kunna gälla en hel kommun, så kallad omvänd kommunarrest. Det är gärningsmannens rörelsefrihet som ska begränsas, inte offrets.

Ett tryggt Lidingö kräver lokala poliser

Under en längre tid har ett stort antal kvinnor utsatts för överfall på Lidingö. Ingen gärningsman har kunnat gripas och detta skapar naturligtvis en stor oro och en känsla bland invånarna på Lidingö - inte minst bland kvinnor som rör sig själv ute. Denna typ utav brott är väldigt allvarliga och sätter också ljuset på ett stort samhällsproblem: vissa mäns våld mot kvinnor.

Om detta skriver jag tillsammans med Rebecca Krus, folkpartist på Lidingö och ledamot i polisnämnden, på Lidingösidan.


tisdag 2 september 2014

Många människors liv förpestas idag av systematisk förföljelse, så kallad stalkning. Stalkning handlar om att någon systematiskt och under lång tid utsätter offret för olika slags integritetskränkningar. Hat, hämndbegär och psykisk sjukdom kan vara drivkraften. Detta skriver jag om idag på Aftonbladet Debatt.



Kvinnor utgör tre fjärdedelar av offren, och ofta är det en före detta make eller sambo som ligger bakom. Gärningsmännen lider tyvärr ingen brist på uppfinningsrikedom. Förföljelsen kan handla om telefonsamtal och sms dygnet runt, objudna besök i hemmet eller att personen öppet följer efter sitt offer så snart hon visar sig ute på stan eller är på väg till jobbet. När detta pågår vecka efter vecka, månad efter månad blir det en avancerad form av psykisk tortyr.

Drygt hälften av dem som trakasserats av en tidigare partner eller en familjemedlem har även utsatts för våld. Ju närmare relationen är, desto allvarligare är trakasserierna. Hot, skadegörelse och misshandel är verklighet för många av stalkningens offer.

Mörkertalet är stort, men studier pekar på att problemet är utbrett. Samtidigt är det få fall av stalkning som anmäls till polisen. Detta kan ha flera orsaker, såsom att offret inte vågar eller orkar gå till polisen eller att just denna brottsrubricering dyker upp först efterhand i en utredning. Av de stalkningsbrott som ändå anmäls blir endast två av tio personuppklarade.

När stalkning kriminaliserades som eget brott år 2011 (olaga förföljelse) var det en viktig reform. Nu är det dags att ta nästa steg. Folkpartiet har en sjupunktslista med åtgärder.

1. Bredda stalkningsparagrafen. Brottsbalkens bestämmelse om stalkning bör breddas så att den inkluderar fler brottstyper än i dag. Exempelvis bör också förtal, förolämpning och bedrägeribrott kunna ingå.

2. Räkna stalkning mot flera familjemedlemmar som ett enda brott. I dag måste brotten mot varje offer bedömas separat, även om det är uppenbart är de utgör ett samlat agerande från gärningsmannen. Det gör att exempelvis en man utsätter både sin exfru och de minderåriga barnen för stalkning får lägre straff än om brotten räknats ihop.

3. Modernisera bestämmelsen om ofredande. Skyddet mot trakasserier i sociala medier måste förbättras. Den lagöversyn som nu pågår behöver leda till förändringar.

4. Fler ska få elektronisk fotboja. Det är hög tid att ändra lagen så att elektronisk fotboja används i många fler fall där personer åläggs kontaktförbud. Vi är stolta över att detta är ett förslag som också ingår i Alliansens gemensamma valmanifest.

5. Utöka det skyddade området vid kontaktförbud. Folkpartiet vill också att området för kontaktförbudet ska ökas och kunna gälla en hel kommun – ett kommunalt vistelseförbud. Brottsoffrets rätt till en skyddad zon måste gå före gärningsmannens rörelsefrihet.

6. Förbättra psykiatrins insatser. När psykisk sjukdom är orsaken till ett stalkningsbeteende behöver psykiatrin ge adekvat hjälp. Det destruktiva handlandet måste brytas snabbt, både för offrets och för patientens skull.

7. Utveckla rättsväsendets brottsutredningar. När svensk polis samlas i en gemensam myndighet 2015 kan polisen samla kompetens och effektivisera arbetet med denna särskilda brottstyp.

Att utsättas för ständig förföljelse är en grov integritetskränkning. Därför behövs fler insatser för att utsatta människor ska kunna återerövra kontrollen över sitt privatliv. Stalkningens offer har rätt att förvänta sig detta.

måndag 1 september 2014

Yrkeshögskolan hotas av fyra nyanser av rött

I Örebro län utbildas i år 840 personer inom Yrkeshögskolan. Det är bra. Sverige behöver duktiga yrkesutbildade människor. Det är med yrkesutbildningar i världsklass som vi konkurrerar med resten av världen. Jämfört med Indien och Kina kan Sverige aldrig utbilda flest, men däremot kan vi se till så att de vi utbildar blir bäst.

För det behöver vi en mångfald av utbildare. Men om Socialdemokraterna vinner valet i höst så hotas mångfalden. Hälften av alla utbildningsanordnare inom Yrkeshögskolan är privata och eftersom Socialdemokraterna vill kraftigt begränsa all typ av vinst hotas verksamheten hos bland andra Plushögskolan i Örebro och Åsbro Kursgård i Askersund. Vi tror att det skulle vara helt förödande. Både för Örebro och för hela Sverige.

Yrkeshögskolan har funnits sedan 2009 och är något av en framgångssaga. Den fungerar som en kvalitetsgarant och vi vet att det fungerar. Landets arbetsgivare är nöjda, och 9 av 10 som har studerat på någon av dessa utbildningar får jobb. Det betyder att också arbetsgivarna skulle bli negativt påverkade.

Än värre blir det om Socialdemokraterna regerar tillsammans med Vänsterpartiet – ett parti som helt vill förbjuda vinster. I det perspektivet framstår en kraftig begränsning av vinsten som liberalt.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet fokuserar på helt fel fråga. I stället för att se vilka fantastiska utbildningar som privata anordnare erbjuder, fokuserar de på om de tar ut vinst eller inte. Vi blir naturligtvis också provocerade när vi läser om verksamheter där ägare skor sig på sin verksamhet, samtidigt som elever, barn eller patienter blir lidande. Det ska vi som politiker inte acceptera. Men vi är övertygade om att vägen till en bättre tillväxt, där vi kan fördela mer välfärd till dem som behöver, inte går genom att kväva konkurrensen och göra det svårare att anordna yrkesutbildningar.

I stället vill vi se ett Sverige där mångfalden bland utbildningsanordnarna består. Där Yrkeshögskolan kan fortsätta att erbjuda 28 000 utbildningsplatser om året. Och där de 130 privata utbildningsanordnarna runt om i landet kan fortsätta att erbjuda yrkesutbildningar.

Vi behöver Yrkeshögskolan och de privata utbildningsanordnarna för att arbetsmarknaden ska bli dynamisk och levande. Vi behöver dem för att ge människor spetskompetens, grundkunskaper eller nya chanser i livet. Därför vore ett vinstförbud helt förödande.

Detta skriver jag tillsammans med Maria Arnholm (jämställdhets- och biträdande utbildningsminister) i ETC Örebro den 29 augusti 2014.